MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson LundbĂ€ck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhĂ„llningssĂ€tt till depression i primĂ€rvĂ„rden. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2010. Bakgrund: Depression Ă€r en folkhĂ€lsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i bĂ„de fysiska och psykiska symtom.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

För mÄnga kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller bÄda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förÀndras vilket Àven pÄver-kar kvinnornas psykiska vÀlbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar kvinnor att uppnÄ ökat psykiskt vÀlbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes dÀr 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrÄn studiens syfte.

Individualisering, individanpassning, individfokusering? kÀrt barn har mÄnga namn. Vad menar vi nÀr vi sÄ gÀrna pratar om att vi har individinriktat arbetssÀtt? Vad betyder detta i en vÀrld dÀr mÀnniskor med funktionshinder kategoriseras i en stereotypisk bild? Individperspektivets definition och tillÀmpning inom omsorgen av personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder har utgjort studiens syfte. Lagstiftningens mÄl och intentioner har varit vÀgledande i de frÄgestÀllningarna som intervjuerna i studien bygger pÄ.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vÄrd och/eller patienter i behov av vÄrd vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design anvÀndes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.