Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och Àr inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmÄgan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket Àr viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har Àndrats under Ären. Programmet Àr numera en treÄrig kandidatutbildning. En förlÀngning av utbildningen Àr en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge Àr utbildningen tre Är plus ett Ärs klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan vÀrdera olika situationer pÄ ett mer professionellt sÀtt.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien Àr en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt pÄverkande faktorer upp sÄsom hög arbetsbelastning och otillrÀcklig avsatt tid för lÀrande och Äterkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr.

Att mÀta och vÀrdera kompetensutveckling pÄ företag blir en allt vanligare företeelse Àven om det fortfarande inte Àr allmÀnt vedertaget. SATS Sports Club AB Àr ett företag pÄ den Skandinaviska trÀningsmarknaden. Det Àr ett utbildningsorienterat företag men gör sjÀlv inte nÄgon uppföljning pÄ sina utbildningar.I det hÀr arbetet har vi kartlagt en utbildning pÄ SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmÄlet med utbildning, vilket sorts vÀrde som detta mÄl bidrar med och vilka affÀrsmÄl som pÄverkas av detta.VÄrt syfte Àr att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmÀtning i sin organisation. Vi Àmnar Àven lÀgga grunden för en fullstÀndig kompetensmÀtning av SATS GETIN-utbildning.Vi har kommit fram till att kompetensmÄlet med GETIN-utbildningen Àr ?att öka de nyanstÀlldas servicekvalitet och förbÀttra deras kundbemötande.?.

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..