Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne i förhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa på en eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längre tid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheter för både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindre jämställda med förkunskapskrav.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt våra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sällan är så då läroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lär sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet är oerhört fascinerandeatt få lyssna till. Vi blev nyfikna på vad vi som pedagoger kunde få ut kunskap om våra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera problemlösningsprocessen i situationer där elever igrupper om två ställs inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrån dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observeratelever i par då de arbetat med två matematiska problemlösningsuppgifter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med språkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. Utifrån syftet är följande frågeställningar centrala i studien: Hur beskriver lärarna sina elever som har språkstörning? Hur beskriver lärarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lärarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande inom vilket kunskap ses som något som skapas tillsammans med andra, genom språk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet på kunskap och lärande är begreppet redskap. Redskapen kan vara både fysiska, även kallade artefakter, och intellektuella (språkliga).Studien är också inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

National and international studies, such as PISA and TIMSS, which are part of the national evaluation system, are carried out continuosly. Skolverket, in collaboration with researchers, are responsible for the implementation, evaluation, and analysis of the studies. National results show an increasing percentage of pupils who do not reach the goals in mathematics. The last completed international studies PISA 2009 and TIMSS 2007 show an impaired trend of knowledge, in international comparison. Moreover, studies also show that the differences between schools and also within the same school in Sweden have increased.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Fallföretagen har uppmärksammat de flesta risker som teorin behandlar och har även hanterat dessa risker i stor utsträckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlä'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstår vid outsourcing av produktion på det sätt de gör. Dessa är nivå av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget är hos sina leverantörer, geografiskt avstånd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

Med förskoleklassen i centrum är syftet att få utökade kunskaper kring matematiksvårigheter samt vilken betydelse självkänslan kan ha för matematiklärande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer byggt på Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vår empiriska undersökning visar att matematikkunskap och självkänsla har ett samband och att de båda kan påverkas av undervisningens upplägg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lärarens roll är betydelsefulla pedagogiska redskap, både för självkänsla och matematikkunskaper..

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.