Sökresultat:
5144 Uppsatser om Grundläggande kunskaper - Sida 39 av 343
Konstruktiv konflikthantering i förskolan
Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.
Ljud eller oljud? En enkÀtundersökning om lÀrares kunskaper kring ljudnivÄn i skolan.
Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivÄer i skolan pÄverkar elever och pedagoger Àr nÄgot som det inte har gjort sÀrskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkÀtundersökning om och hur lÀrare upplever samt handskas med buller, ljudnivÄer och ljudmiljön i skolan. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i skolÄr f-9. EnkÀtundersökningen besvarades av 50 lÀrare bosatta i en mellansvensk kommun. EnkÀtundersökningen pÄvisar hur lÀrarna ser pÄ ljudmiljön pÄ sina arbetsplatser. Valet föll pÄ just enkÀter dÄ vi ville nÄ ett större antal respondenter för att fÄ en sÄ vid bild av omrÄde som möjligt.DÄ ljudnivÄn ofta Àr hög i skolan och pÄverkar bÄde lÀrares och elevers vardag pÄ olika sÀtt.
Faktorer som kan pÄverka blodtrycksmÀtning - viktiga kunskaper för sjuksköterskan
Bakgrund: BlodtrycksmÀtning Àr en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hÀlsostatus. Det finns brister hos sjukvÄrdspersonal runt om i vÀrlden om hur korrekt blodtryckemÀtning ska genomföras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer pÄverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmÀtning med fokus pÄ korsade ben, mÀtning över/utan tröjÀrm samt armposition. Metod: För att finna vetenskapliga artiklar anvÀndes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning Äterstod det 15 kvantitativa artiklar som anvÀndes i denna studie. Resultat: Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmÀtningen pÄverkade  blodtrycksresultatet signifikant. DÀremot pÄverkade inte mÀtning över tröjÀrm blodtrycksvÀrdena nÀmnvÀrt. Diskussion: HjÀrtlÀge Àr inte definerat i svenska rekomendationer.
Utomhuslek pÄ fritids
Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute pÄ en skolgÄrd. Min frÄgestÀllning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som Àr mest populÀra hos 7-8 Äringar under cirka en timme lÄng utevistelse pÄ ett fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i strÀck..
VÄrdrelaterade faktorer som pÄverkar trycksÄrspreventionen : En litteraturöversikt
Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksÄr. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksÄr hos patienter. Tidigare studie pÄvisar att femton procent av inneliggande patienter pÄ sjukhus drabbas av trycksÄr. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa varför patienter fÄr trycksÄr trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vÄrdrelaterade trycksÄr. Metod: Författarna anvÀnder sig av metoden allmÀn litteraturöversikt.
TrÀdgÄrd med havet som granne.
SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.
Hur planerar och organiserar gymnasielÀrare sin undervisning med tanke pÄ elever som har dyslexi?
Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.
Kunskapskraven och betygsskalan i moderna sprÄk utifrÄn Lgr 11
Syftet med detta examensarbete, inom lÀrarutbildningen, Àr att fÄ en ökad förstÄelse hur undervisande lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan valt att strukturera upp sin undervisning sÄ vÀl gÀllande planering, genomförande och bedömning utifrÄn kunskapskraven frÄn Lgr 11 samt betygsskalan A-F som implementerades 2011. Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning, vars resultat bygger pÄ fem genomförda semi-strukturerade intervjuer med undervisande lÀrare i moderna sprÄk. De frÄgor som de intervjuade har fÄtt svara pÄ handlar om vad de anser om de nya kunskapskravens formuleringar, samt betygssÀttning utifrÄn den nya betygsskalan. Andra frÄgorna som har stÀllts Àr om de upplever att de har tillrÀckliga kunskaper om de nya kunskapskraven och den nya betygsskalan, samt om de anser att rÀttssÀkerheten Àr god eller inte. LÀrarna anser att den nya betygsskala med sex istÀllet för fyra steg Àr bra.
OmvÄrdnadspersonalens kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner: en kvantitativ studie : en kvantitativ studie
Nosokomiala infektioner förekommer vĂ€rlden över och Ă€r en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Ăven i Sverige Ă€r nosokomiala infektioner ett problem, bĂ„de pĂ„ sjukhus och i andra vĂ„rdformer. Basala hygienrutiner Ă€r den viktigaste Ă„tgĂ€rden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka och jĂ€mföra hemtjĂ€nstens undersköterskor och vĂ„rdbitrĂ€den, gĂ€llande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angĂ„ende den vanligaste smittvĂ€gen inom vĂ„rden. Datainsamlingen gjordes med en enkĂ€t som innehöll 22 frĂ„gor. Fyra hemtjĂ€nstgrupper ingick i studien, dĂ€r totalt 66 vĂ„rdbitrĂ€den och 30 undersköterskor inkluderades.
OM OCH NĂR VĂ RDGIVARE INOM PRIMĂRVĂ RDEN GER INFORMATION OM PARODONTIT TILL INDIVIDER MED TYP 2 DIABETES
Syftet med studien var att kartlÀgga de kunskaper diabetesansvariga lÀkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och nÀr information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls frÄn ett frÄgeformulÀr bestÄende av kunskapsfrÄgor samt frÄgor som skulle belysa vilken medvetenhet vÄrdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. MÄlgruppen var det totala antalet diabetesansvariga lÀkare och sjuksköterskor som arbetar inom primÀrvÄrden Region SkÄne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sÀndes enkÀten ut till 91 personer pÄ 32 olika vÄrdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.
VÄrdpersonalens kunskap, attityder och bemötande i vÄrden av demenssjuka personer
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.
VÀxter Àr nÄt naturligt!: En studie om hur pedagoger pÄ en förskoleavdelning ser pÄ naturvetenskap och hur detta pÄverkar förstÄelsen hos barnen
Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn pÄ naturvetenskap pÄverkar barnens förstÄelse och kunskaper om vÀxter i nÀromrÄdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrÄgor som ger oss möjlighet att undersöka och svara pÄ syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn pÄ en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrÄn vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om naturvetenskap.
Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens
Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoÀng C, inom Àmnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrmed ökar Àven gruppen av mÀnniskor som drabbas av Äldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens Àr en progredierande sjukdom som pÄverkar personens aktivitetsförmÄga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjÀlpmedel inom demensvÄrden. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar.
Lösning av matematiska problem : en jÀmförande studie av lösningsstrategier i förskoleklass och skolÄr 4
Syftet med detta arbete Àr söka svar pÄ hur elever i de tidiga skolÄren löser praktiska problem inom matematikomrÄdena, mÀtning och vÀgning. Det har gjorts en jÀmförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker nÄgon förÀndring med stigande Älder och dÀrmed förvÀntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar pÄ hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jÀmförelse med elevernas i skolÄr 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolÄr 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestÄtt av tvÄ övningar, ett försök i mÀtning och ett försök i vÀgning.Resultatet visar att eleverna i de olika Äldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, pÄ ett praktiskt sÀtt.
Socionomstudenters Äsikter om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.