Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2.

Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter.Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

Syftet är att belysa arbetet med barn i sorg inom förskolan genom att ta del av begravningsentreprenör, präst, förskollärare samt anhörigas erfarenheter och kunskaper. Metoden är baserad på intervjuer där professionella sorgearbetare, förskollärare och anhöriga har deltagit. Resultatet visar att enligt informanterna är bemötande, ärlighet samt normalisering det viktigaste när man möter barn och vuxna i sorg. Det framkommer i resultatet att enligt informanterna är det betydelsefullt hur man bemöter människor i sorg, att låta sörjande få sörja på sitt sätt men att det är viktigt att barnen skall få bli bemötta utifrån hur de är och inte vad de har gått igenom. Att det är bra enligt förskollärarna i studien för barn att återkomma till förskolan efter ett dödsfall eftersom förskolan är deras vardag och där finns en slags trygghet för barnen. .

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en grupp utländska lärares kunskaper och erfarenheter värderades i svensk skola. Vad hade de med sig som behövdes i den svenska skolan och hur värderades detta? Vad ansågs som en tillgång och vad ansågs som en brist? Vi ville också undersöka hur betydelsen av kunskaper i svenska uppfattades. Vår förhoppning var att med uppsatsen kunna öka kunskapen om de utländska lärarnas situation i den svenska skolan. Teori: Vi använde oss av Bourdieus kapitalteori som teoretiskt verktyg i vår analys av intervjusvaren.Metod: Vi använde oss av intervjuer som metod.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

Examensarbetet har som intresseområde att undersöka hur eleverna uppfattar kunskapen de får i ämnet slöjd. Mitt arbete vill undersöka dels hur de upplever vilken nytta de har av de kunskaper som ämnet ger samt om de anser att de kan använda sina kunskaper i det övriga skolarbetet. Undersökningen är genomförd med hjälp av elever som fått besvara en enkät. Enkätfrågorna besvaras i fri text. Eleverna som ingår i studien är 36 till antalet och har fått svara på enkäten under sin slöjdlektion.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

Denna uppsats fördjupar förståelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjälp av frågeställningen: Hur talar elever på transportprogrammet i årskurs två och tre på en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts är av kvalitativ karaktär och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer där sammanlagt 16 elever deltagit fördelat på fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundläggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. Däremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla så kallade invandrare till muslimer.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.