Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Barn och ungdomar kan lÀra sig matematik pÄ mÄnga olika sÀtt. Att lÀra in matematik utomhus Àr för mÄnga frÀmmande, men kan fungera utmÀrkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare Är. Syftet med detta arbete Àr att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete Àr i huvudsak byggda pÄ resultat frÄn sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i vÀstra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjÀlp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbÀttrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolÄr fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik nÀr de rÀknade sjÀlvstÀndigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjÀtte veckan intervjuades eleverna angÄende hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Examensarbetet behandlar hur tvÄ lÀrare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de fÄr eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jÀmförs hur lÀrarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssÀtt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att de bÀst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolÄr 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolÄr 4-5. Vi vill sÄledes undersöka hur lÀrare, som undervisar eller har undervisat i skolÄr 4-6, arbetar/arbetade för att bibehÄlla elevernas intresse och motivation för Àmnet. I denna studie presenteras fem matematiklÀrares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frÄgestÀllning valde vi att intervjua samtliga av dessa lÀrare.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lÀrande. Syftet Àr att undersöka hur matematiklÀraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lÀrande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmÀrksammat om arbetet med bedömning för lÀrande. LÀrarna som deltagit i studien via intervjuer ÄskÄdliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lÀrande för att frÀmja sina elevers lÀrande. Arbetet med bedömning för lÀrande sker genom att tydliggöra mÄlen för eleverna, ta hÀnsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback frÄn lÀrare, kamrater och frÄn eleverna sjÀlva.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.