Studiens övergripande syfte   Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den   reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och   matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig   kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har   undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för   barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till bÄde den gamlalÀroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade lÀroplanen (Skolverket 2010).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt barn visar förstÄelse för matematik utifrÄn geometri, taluppfattning och sortering. I vÄr undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vÄrt syfte. Kriterierna vi anvÀnt oss av Àr att skapa ett varierat matematiskt material som gÄr att utveckla.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan. För att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger frÄn fyra olika förskolor. Resultaten vi fÄtt har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehÄller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekrÀftar att musik och rytmik Àr ett utmÀrkt pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krÀvs kunskap om vad matematik för förskolebarn Àr, för att pedagogerna ska kunna upptÀcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krÀvs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att anvÀnda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en bild av vilka fel elever gör pÄ nÄgra uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel Àr och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. UtifrÄn ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullstÀndiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska berÀkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet pÄ.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet med den hÀr studien Àr att studera förhÄllandet mellan barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den hÀr studien sÀtts barnens upplevelser samt hur de tÀnker vid sina utrÀkningar i fokus. Studien har bestÄtt av kvalitativa intervjuer dÀr elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt en kontrollgrupp har fÄtt besvara frÄgor om vad de tycker om Àmnet matematik. De har ocksÄ fÄtt rÀkna ut olika sorters tal och berÀtta hur de tÀnker nÀr de rÀknar ut talen. Majoriteten av eleverna med lÀs- och skrivsvÄrigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svÄrigheter.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med nÄgra förskolebarn i Äldern fyra Är för att ta reda pÄ deras kunskap i rÀkning, jÀmförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag anvÀnde var att gÄ ut i skogen till en vÀlbekant plats. DÀr fick barnen genomföra övningarna med hjÀlp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjÀlp av deras sinnen och genom lek..

De flesta barn tycker om att spela spel av olika slag, dessutom finns det mycket matematikoch mÄnga lÀrtillfÀllen i spelen. Vi vill genom detta examensarbete belysa hur tÀrningsspelkan anvÀndas för att stÀrka barns taluppfattning med hjÀlp av tÀrningens talbilder.TÀrningen bestÄr av olika talbilder dÀr prickarna ligger i ett visst mönster. Att barn kan semönster Àr viktigt för att de ska kunna utveckla sina kunskaper om tal.Syftet med undersökningen Àr att fÄ mer kunskap om vilka möjligheter till lÀrande somtÀrningsspel kan ha för barns förstÄelse av tÀrningens talbild samt vilken matematikförskolebarn anvÀnder dÄ de spelar spel. Undersökningen bygger pÄ observationer av tolvbarn i Äldrarna fyra till sex Är och utfördes pÄ en förskola och i en förskoleklass. Barnen harobserverats utifrÄn ett i förhand utarbetat observationsschema.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sÄngtexter. Den har Àven analyserat vilken kunskap förskollÀrarna sÀger att de tror sÄngtexterna förmedlar och hur mycket de anvÀnder sig av sÄngen i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts pÄ olika förskolor, och analyser av nio sÄngtexter har gjorts.FrÄgestÀllningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sÄngtexter barnen möter pÄ förskolan? Vilka kunskaper sÀger pedagogerna i förskolan sig tro att sÄngtexterna ger barnen? Hur mycket anvÀnder sig pedagogerna av musik och sÄng i verksamheten?För att fÄ reda pÄ vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sÄngerna sÄ analyserades sÄngtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och lÀngd, form och rÀkneord.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande lÀroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjÀtte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsomrÄden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgÄ frÄn de mÄl som skolverket har satt upp för Äk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsomrÄden, undersöks de kunskaper som krÀvs för att lösa tre rÀkneuppgifter i Mattestegen B Höst/VÄr Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att lÀromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjÀlp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhÄllande till andra begrepp och framstÀlls med hjÀlp av lÀrarens engagemang och barnens kreativitet..