Sök:

Sökresultat:

657 Uppsatser om Grundläggande funktionalitet - Sida 3 av 44

Övervakningsverktyg : En jĂ€mförelse mellan Zabbix och op5 Monitor

Detta examensarbete jÀmför tvÄ övervakningsverktyg för servrar i ett nÀtverk, Zabbix och op5 Monitor. BÄda Àr open source och anvÀnds aktivt av organisationer för att övervaka organisationsservrarnas processorlast, I/O-kö pÄ hÄrddiskarna, status pÄ tjÀnster och mycket mer. Dessa tvÄ övervakningsverktyg testas och jÀmförs med varandra ur perspektiven anvÀndarvÀnlighet, funktionalitet och prestanda. Resultaten visar att i de flesta fallen Àr Zabbix mer anvÀndarvÀnligt medan op5 Monitor i de flesta fallen har bÀttre funktionalitet. Det visar sig ocksÄ att op5 Monitor har nÄgot högre prestanda Àn inte bara Zabbix utan Àven de övervakningssystem som testades av Robin Rudeklint Är 2010..

Technology's impact on the functionality and usability of the Web 1991-2013

Samtidigt som utvecklingen av IT teknologier stÀndigt gÄr framÄt (allt frÄn programmeringssprÄk, en ny sökmotor eller en processor) betraktar man sÀllan den teknologiska utvecklingen ur anvÀndbarhetsoch funktionalitetsperspektiv. Vad en processor har att göra med anvÀndbarhet eller funktionalitet kan vara bland det första som kommer pÄ frÄga. Genom att först förstÄ vad dessa begrepp innebÀr och bryta ut de viktigaste egenskaperna, vÀxer det fram en insikt att sÄ gott som alla teknologier berör nÄgot av de attributen som tillhör antingen anvÀndbarhet eller funktionalitet, eller ocksÄ bÄda av dem. Detta arbete utgÄr ifrÄn ett kronologiskt upplÀgg och avser att belysa anvÀndbarhet och funktionalitet pÄ webben som analyseras under perioden 19912013. Början av perioden valdes för dess rika teknologiska utveckling som skedde med en spektakulÀr hastighet. Den lÄnga perioden bryts ner till mindre delar om ca 5 Är, dels för att kunna jÀmföra perioderna och dels för att för att kunna skapa en kÀnsla av att dessa olika perioder kÀnnetecknar olika steg i den mer Àn 20 Är lÄnga tidsperiod. GenomgÄngen av litteratur betrÀffande anvÀndbarhet och funktionalitet har visat att betraktningsvinkeln av problemet som anvÀnds i studien Àr unik. Det sattes inga begrÀnsningar för vilka olika typer av teknologier som skulle inkluderas i undersökningen.

?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Infotainmentsystem i bilar : Hur nuvarande riktlinjer förhÄller sig till konsumenters krav pÄ funktionalitet

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.

HSB och hushÄllsnÀra tjÀnster : -En studie om informationsanva?ndning fo?r utveckling av tjÀnster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Ändliga projektiva plan

SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Metoder för anvÀndardriven grÀnssnittsprogrammering

NÀr anvÀndare bestÀmmer sig för att utveckla grÀnssnitt till sina system sker detta via nÄgon form av verktyg. Vi mÄste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska anvÀndas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli förÄldrat. För att svara pÄ detta bryter vi upp arbetet i tvÄ delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lÀmpar sig bÀst för grÀnssnittsutveckling genom en undersökning i tvÄ delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

AAA-protokoll : En jÀmförelse mellan protokollen RADIUS och Diameter

AAA-protokoll Àr ett protokoll som hanterar uppkopplingsförfrÄgningar och bokför anvÀnda resurser hos anvÀndare för att senare kunna ta betalt. Det kan anvÀndas för mer Àn detta sÄ som att erbjuda uppkoppling till trÄdlösa nÀtverk. AAA-protokoll erbjuder en centraliserad punkt för administration av uppkopplingshantering och nÀtverksÄtkomst.RADIUS-protokollet Àr det mest anvÀnda AAA-protokollet i vÀrlden pÄ grund av sin flexibilitet och öppna standarder. Protokollet innehÄller dock en del brister mot funktionalitet och sÀkerhet, sÄ som att protokollet Àr svagt mot man-i-mitten-attacker. Diameter Àr uppföljaren till RADIUS och Àr det bÀttre av dem bÄda.

Sambandet mellan allm?nmotorisk koordination och ishockeyspecifik prestation

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Analys av fyra innehÄllshanteringssystem

InnehÄllshanteringssystem anvÀnds för att hantera innehÄll och det finns mÄnga system att vÀlja pÄ. Detta arbete har fokuserat pÄ fyra innehÄllshanteringssystem för innehÄll pÄ webben. Det Àr systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhÀmta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrÄgestÀllningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen Àr, hur de olika systemen Àr att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen Àr för webbplatser med mycket trafik.Det jag kom fram till var att Drupal Àr ett mycket vÀl utbyggt och omfattande och anpassbart system dÀr det gÄr att utnyttja mycket tredjepartstillÀgg och anpassa den efter egna önskemÄl. Joomla Àr ett system som innehÄller mycket inbyggd funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillÀgg att tillgÄ, men anpassbarheten Àr dÄlig.

Bildmanipulation med GD-biblioteket i PHP

Fler och fler webbapplikationer lÄter sina anvÀndare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras pÄ nÄgot sÀtt, till exempel förminskas eller beskÀras för att bÀttre passa in pÄ webbsidan. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nÀmligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gÀllande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet sÄ som exempelvis tumnaglar, beskÀrning och vattenmÀrkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att Ästadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket Àr ett bra val för nÄgon som vill manipulera bilder..

Utveckling av en mobil robotplattform

Detta examensarbete har syftat till att utveckla en robotplattform som kan anvÀndas i kursen ?Design av mobila autonoma robotar? för studenter pÄ Elektronikdesign vid Campus Norrköping.Arbetet har utgÄtt frÄn en modell som visar pÄ robotens tÀnkta utseende. UtifrÄn ett antal kriterier har val av batterier, motorer och styrelektronik gjorts. Arbetet har sedan fokuserats pÄ att ta fram hÄrdvara till styrelektroniken samt ett bakplan dÀr studenternas styrkort monteras. Ett kretskort för styrkortet och ett för bakplanet har tillverkats i ITN:s mönsterkortslaboratorium.

ATT VÄLJA RÄTT IP-TELEFONILÖSNING : En jĂ€mförande studie av mjukvara

I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.

TillÀmpning av Component Object Model vid utveckling av webbapplikationer med Active Server Pages

Denna studie undersöker om, och i sÄ fall hur, utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan förbÀttras genom tillÀmpning av COM-objekt. För att göra detta anvÀnds fyra jÀmförelsekriterier som tagits fram utifrÄn fördelar och nackdelar med ASP respektive COM-objekt. Dessa kriterier avser att jÀmföra ASP och COM-objekt i exekveringstid av scriptkod, ÄteranvÀndning av funktionalitet, inkapsling av databasrelaterad kod och prototyputveckling. Det resultat som erhÄllits av genomförandet visar att utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan i olika situationer tillÀmpa COM-objekt för att: förbÀttra exekveringstiden av scriptkod, förenkla ÄteranvÀndningen av funktionalitet och göra ASP-koden mer strukturerad genom att kapsla in databasrelaterad kod. Vad gÀller prototyputveckling anses dock ASP vara bÀttre anpassat, dÄ COM-objekt krÀver noggrann planering av grÀnssnittet och dessutom Àr beroende av ett testprogram för att kunna testa prototypen..

FramgÄngsfaktorer för effektiv och sÀker vÀgtrafikledning : Utveckling av utvÀrderingsverktyget FST för Trafikverkets operativa ledningscentraler för vÀgtrafik

Hela samhÀllet tjÀnar pÄ en sÀker och lÀttframkomlig trafik bÄde ur ett samhÀllsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas pÄ vÀgarna gör sÄ pÄ ett sÄ sÀkert sÀtt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett vÀxande behov av att kunna utvÀrdera trafikledningens funktionalitet dÀrav har ett utvÀrderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer pÄ Trafikverkets trafikledningscentraler för vÀgtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgÄngsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->