Sök:

Sökresultat:

634 Uppsatser om Grundläggande antaganden - Sida 26 av 43

UpphovsrÀtt till litterÀra koncept

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Vad styr nedskrivningen av goodwill i svenska hÀlsovÄrdsbolag

Bakgrund och problem: Goodwill Àr ett aktuellt Àmne som mÄnga studier grundas pÄ. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansrÀkningar ökat exponentiellt. Varför Àr det pÄ det hÀr sÀttet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda pÄ vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens Àgare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vÄrt syfte kommer denna rapport undersöka hÀlsovÄrdsbolag som Àr noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De Är som kommer behandlas Àr frÄn de nya reglerna trÀdde i kraft fram till den senast publicerade Ärsredovisningen (2005 - 2013).

Fondförvaltare och investeringsbeslut : En fallstudie av fem fondbolag och en storbank

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Styrelseledamöters plikter och ansvar mot borgenÀrer vid ekonomiskt trÄngmÄl : SÀrskilt om plikten att inleda ett insolvensförfarande

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

PreliminÀra domskÀl i skiljeförfarande : en möjlighets- och lÀmplighetsbedömning

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

VĂ€sentlig anknytning : betydelsen av anknytningsfaktorn familj

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Beviskravet för skattetillgÀgg : en frÄga om den skattskyldiges rÀttssÀkerhet

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

HandlÀggning av testamente : frÄn upprÀttande till skifte

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

MIGRANTERS UPPLEVELSER AV H?LSO-OCH SJUKV?RDEN En litteraturstudie

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Kvinnans rÀtt till en röst : Valet 1921 i Dagens Nyheter

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhÀllsroll framstÀlldes under valet 1921. Syftet Àr Àven att studera hur Dagens Nyheter framstÀllde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhÄllande till den kvinnliga röstrÀtten. Ur tre olika utgÄvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar Àr publicerade pÄ första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehÄller bilder samt illustrationer. Med hjÀlp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Fokusering och mobilisering : sociala processer kring sexualbrottslagstiftningen

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagÀndring kan se ut. Vi studerar hur samhÀllets syn/samhÀllsklimatet gÀllande ett visst fenomen kan pÄverka framvÀxten av en lagÀndring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna anvÀnder. Den 1 april 2005 trÀdde en lagÀndring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en sÀrskild straffbestÀmmelse om vÄldtÀkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta nÀrmare pÄ denna lagÀndring beror pÄ den mediedebatt som pÄgÄtt kring tvÄ domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istÀllet för vÄldtÀkt mot barn.

Enterprise Architecture ? Ramverkets roll i det praktiska EA-arbetet

FörÀndringar i affÀrsvÀrlden leder till att företag idag stÀndigt stÀlls inför nya utmaningar. Samverkan mellan affÀrsverksamheten och IT har dÀrför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag stÄr inför problemet att hantera sina komplexa affÀrsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala vÀrden för affÀrsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur.

Investeringsprojekt i praktiken : en fallstudie pÄ arena VÀnersborg

Investeringsbedömning Àr inte bara kalkyleringar och berÀkningar. MÀnniskor pÄverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan dÀrmed styra processen mot sina egna mÄl. Studien fokuserar pÄ ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena VÀnersborg. Investeringsprocessen, frÄn planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

Do you remember when God was a Woman? Den problematiska (o)jÀmstÀlldheten inom bistÄndspolicys ur ett afrocentriskt perspektiv

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

Mycket idrott lite hÀlsa? : En kvalitativ studie om hur lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, arbetar med begreppet hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur begreppet hÀlsa undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa, samt vilken syn lÀrare i idrottt och hÀlsa har pÄ hÀlsaDe frÄgor som ligger till grund för studien Àr följande:1. Hur har undervisningen i idrott och hÀlsa förÀndrats frÄn Lpo 94 till Lgr 11?2. PÄ vilket sÀtt arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa med hÀlsoperspektivet, utifrÄn nuvarande lÀroplan Lgr 11?3.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->