Ett företags fortlevnad är av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan även för dess intressenter. Utifrån detta har vi som avsikt att beskriva hur och på vilka Grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns några specifika företeelser som påverkar denna bedömning. Vi har även som intention att ta reda på vilken syn revisorerna har på bedömningens komplexitet och väsentlighet. Vår undersökning utgår från en deduktiv ansats där vi använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har utifrån litteraturen intervjuat sex stycken godkända eller auktoriserade revisorer.

Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.

År 1967 sändes tv-serien Kullamannen för första gången och spänningsserien om fyra ungdomarsminst sagt innehållsrika sommarlov i trakterna kring den mystiska Kullen i Skåne, blev en storsuccé hos den svenska tv-publiken. Serien kom att repriseras ett flertal gånger genom åren ochäven idag, drygt 40 år efter premiären, är den populär bland både barn och vuxna.I denna uppsats har jag undersökt vad det egentligen var/är som gjorde/gör serien så populäroch framför allt; så spännande! För att ta reda på detta har jag analyserat serien utifrån de femperspektiven; mise en scéne, cinematografi, klippning, ljud och narration. Jag har undersökt hurseriens skapare, Leif Krantz, har arbetat med att skapa spänning inom dessa områden och isamband med detta även ställt Kullamannen mot andra spänningsserier av Krantz (så somKråkguldet, Pojken med guldbyxorna, Ärliga blå ögon, Sinkadus, Bessingemordet samt Snoken.)Efter min jämförelse av dessa har jag dragit slutsatsen att det som är gemensamt för Krantzserier är just spänningen. En spänning som är väldigt påtagande och som skapas genom smådetaljer och genomtänkta sekvenser, och inte genom ett blodigt slagsmål eller en vapengalenterrorist.Jag har också kommit fram till att Krantz insats inom den svenska spänningsgenren kanskerent av kan göra honom till en ?bortglömd? auteur inom den samma.

Denna uppsats handlar om vilka olika kunskapsformer som testas i skriftliga prov i geografi på gymnasiet och om hur detta förhåller sig till betygskriterierna. För att besvara detta har tio geografilärares prov analyserats med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Tidigare forskning visar att prov i SO-ämnen nästan enbart testar minneskunskaper. Denna studie bekräftar delvis detta då de analyserade proven domineras av frågor som testar att minnas. Samtidigt finns det en variation i vilka kunskapsformer som testas.

Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka Grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvämningar. Vad fukt innebär och hur det påverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svårt att hitta konkret information kring ämnet) större vattenmängders effekt på byggnader. En självklar slutsats är att en översvämning i en byggnad troligtvis leder till fuktskador. Efter att ha tittat på olika konstruktioner (bl.a. från Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag på en förebyggande metod som hindrar vatten från att tränga sig in i byggnaden. Metoden går ut på att bygga till en sockelliknande element av vattentät betong kring en byggnads grund och vägg.

De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m.

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare.

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trädgårdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trädgårdar, samt hur dessa val påverkar den historia som berättas på platsen. De tre frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berättas på platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trädgård på Standen? Syftet är att synliggöra valen, på vilka Grunder de fattas och genom att ställa detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit få en bild av hur National Trust väljer att berätta en plats historia. I den första delen görs en genomgång av trädgårdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som är aktuella i dagsläget. I den andra delen görs en fallstudie av en anläggning där det för närvarande pågår ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frågeställningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förändringar har genomförts på Standen jämförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta påverkar den berättelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen från uppsatsen är att National Trust har genomfört ett omfattande förändrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anläggningarna fått ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgår från internationellt erkända dokument såsom Florensdeklarationer och Burra charter men de också utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgängligheten som framgångsrikt implementerats på Standen. Besluten om vilken historia som ska berättas har fattats i nära samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berättas i stor utsträckning sker lokalt..

Medborgarskapspolitik har varit och är fortfarande ett väl diskuterat område inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars främsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det är möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvärvats under felaktiga Grunder eller på annat otillbörligt tillvägagångssätt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap.Medborgarskapslagstiftningen har förändrats och setts över ett antal gånger innan ovan betänkande gavs ut. Till en början tilläts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvärv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var än mera strikt.

The study is made in Nacka, a suburb of the capital of Sweden, Stockholm, and focuses on ?the parental school choice" that takes place when children start in first grade at the age of six. New differences in the number of pupils attending various municipal schools have appeared after reforms in the early 1990s giving parents free choice of elementary school for their children. Some schools are located in areas where most children have a middle class background, while others are placed in less attractive surroundings where the parents have a lower educational status, and are more often immigrants. Parents living in the latter kind of surroundings can now send their children to schools further off, but located in more attractive areas. This leads to some schools get an increasing number of pupils and others gets a decreasing.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit är att öka kunskapen om lärares bedömning av elevers praktiska färdighet i innebandy på den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jämföra lärarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav.Vilka färdigheter är det som de intervjuade lärarna bedömer hos eleverna?Hur bedömer de intervjuade lärarna elevernas färdigheter?Hur erfar de intervjuade lärarna arbetet med bedömning och betygsättning?MetodMed hänsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgränsar sig till de lärare som undervisar innebandy som specialidrott. Urvalet gjordes med hänsyn till geografisk spridning.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella Grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.