Sök:

Sökresultat:

18360 Uppsatser om GruŽndskolans tidigare ćr - Sida 26 av 1224

Verksamhetsförlagd utbildning - frÄn teori till praktik

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Elevers erfarenheter av Grundvux : Pupils experience of Foundation of adult education

Denna undersökning handlar om hur elever ser pÄ sina studier inom GrundlÀggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-ÄrsÄldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat sjÀlvförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjÀlp de fÄtt har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjÀlpmedel har anvÀnt dom aktivt nÀr de lÀst vidare efter den grundlÀggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förÀndrats av sina studier detta gÀller frÀmst som tidigare nÀmnts sjÀlvförtroendet. De tycker ocksÄ att de har utvecklats som mÀnniskor, de ser pÄ hÀndelser pÄ nytt sÀtt.

ÅtgĂ€rdsprogram för barn i förskolan : En studie om pedagogers syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram i förskolan

Examensarbetets syfte var att undersöka pedagogers syn pÄ ÄtgÀrdsprogram i förskolan. För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi intervjuat fem förskollÀrare, tvÄ specialpedagoger och en förskolechef, dÀr vi har stÀllt frÄgor hur pedagogerna ser pÄ bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jÀmförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nÀmd personal ser pÄ bedömning i förskolan. Examensarbetet vilar pÄ en kvalitativ undersökningsmetod som innebÀr en djupare förstÄelse för hur personen tÀnker kring frÄgor om ÄtgÀrsprogram. Syftet med vÄr metod handlar om att beskriva vÄra intervjuer med de anstÀllda.

Med skolgÄrden som inspirationskÀlla : En undersökning om lÀrares anvÀndning av skolans nÀrmiljö i utomhusundervisning

I lÀrarutbildningens allmÀnna utbildningsomrÄde tre ingÄr det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mycket pedagogerna i skolans tidigare Är arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lÀrarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om, nÀr och hur ofta pedagogerna anvÀnder skolans nÀrmiljö nÀr de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder.

InkomstojÀmlikhet - en tillvÀxthÀmmare?

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 lÀnder hypotesen att inkomstojÀmlikhet mÀtt i ginikoefficienten har en negativ pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt mÀtt i BNP/capita. UtgÄngspunkten Àr att finna stöd för tidigare forskning pÄ inkomstojÀmlikhetens pÄverkan pÄ tillvÀxten. Den empiriska undersökningen görs med linjÀr regressionsanalys i fyra modeller dÀr tillvÀxt Àr den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivÄ, demokrati, utbildning, handel, livslÀngd, rÀttssÀkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillvÀxt och ojÀmlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

EngelskÀmnet i grundskolans tidigare Är

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parentsÂŽ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their childrenÂŽs education seem to have had an impact on how much focus the English language get.

Dokumenthantering inom kvalitets- och miljöledningssystem : En problemanalys

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

"LÀrtillfÀllen i verkligheten" : Hur uppfattas och integreras utomhuspedagogik av pedagoger i skolans tidigare Är?

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger Àr eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lÀrandet dÀr eleven upplever fenomen i sin rÀtta miljö. Utomhuspedagogik ses ocksÄ som ett objekt dÄ den tillÄter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillÄter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken lÀggs stort vÀrde i förstahandserfarenheter dÄ eleverna fÄr uppleva och delta konkret i en vÀxelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan pÄ lÀrandet.

Systematisk processutveckling : Eliminering av pluggar i fluffer

Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.

Automatisk FAQ med Latent Semantisk Analys

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frÄgor skrivna i naturligt sprÄk, givet att man har tillgÄng till en samling tidigare stÀllda frÄgor och deras respektive svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgÄr frÄn en databas med epost-konversationer frÄn HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en tÀthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frÄgor.De automatgenererade svaren utvÀrderas automatiskt och resultaten jÀmförs med de som tidigare presenterats för samma datamÀngd. Inverkan av olika parametrar studeras ocksÄ i detalj.Studien visar att detta tillvÀgagÄngssÀtt ger goda resultat, utan att man behöver utföra nÄgon som helst lingvistisk förbearbetning..

Betydelsen av modersmÄlets anvÀndning i förskolans praktik : En kvalitativ studie med pedagoger frÄn tvÄ förskolor

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

FrÄn idé till handling : En fallstudie om de största barriÀrerna till en lyckad implementering av centrala mÄngfaldsinitiativ i en stor organisation

Allt fler organisationer strÀvar idag efter att skapa mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mÄngfaldsinitiativ, sÄsom förbÀttrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mÄngfaldsinitiativ Àr dock förknippad med en hel del svÄrigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begrÀnsad tillgÄng till resurser och en oförmÄga att acceptera mÄngfaldsinitiativ kan utgöra barriÀrer till en lyckad implementering. Syftet med studien Àr sÄledes att utforska de största barriÀrerna till att implementera centrala mÄngfaldsinitiativ i en stor organisation.

Missgynnas deltidsarbetande? : Skillnader i arbetsegenskaper mellan heltids- och deltidssysselsatta kvinnor pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Tidigare forskning indikerar att deltidsarbeten har sÀmre arbetsegenskaper jÀmfört med heltidsarbeten bÄde i Sverige och internationellt. Deltidsarbeten har i tidigare studier ofta klassificeras som ?dÄliga? jobb. Med detta menas att arbetsegenskaperna skiljer sig ifrÄn den standard som gÀller för heltidsanstÀllda dÄ deltidsjobben kÀnnetecknas av lÄg kompensation, lÄg anstÀllningstrygghet, fÄ förmÄner, att arbetet Àr lÄg kvalificerat och att det har lÄg status i jÀmförelse med heltidsanstÀllningar. Kvinnor Àr överrepresenterade i deltidsanstÀllning och eftersom relativt fÄ mÀn jobbar deltid kommer studien följaktligen att fokusera pÄ kvinnor.

Utveckling av databas för Fysiologkliniken pÄ Karolinska Universitetssjukhuset

Vid diagnostisering av hjÀrtsjukdomar anvÀnds ofta ekokardiografi för kartlÀggning av hjÀrtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen pÄ Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvÀrdena manuellt och sparas i pappersarkiv.MÄlet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa vÀrden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare projekt frÄn 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet.Projektet resulterade i en databas som för nÀrvarande gÄr under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som stÀlldes förutom automatisk importering av vÀrden frÄn ultraljudsmaskiner. .

Svenska gymnasieelevers anvÀndning av partikelverb : Svenska och svenska som andrasprÄk i jÀmförelse

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->