Sökresultat:
160 Uppsatser om Grova lövträd - Sida 8 av 11
Datorn i förskolan : Pedagogens uppfattningar om datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för barns sprÄkutveckling
Problemdiskussion: Syftet med revision Ă€r att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta intrĂ€ffar revisionsskandaler som tyder pĂ„ det motsatta. Ă
tgÀrder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmÀrksammats pÄ den svenska marknaden, dÀr företag begÄtt grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsstÀllande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som rÄder i samhÀllet. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och dÀrmed kan fortsÀtta arbeta som revisorer torde inverka negativt pÄ förtroendet för hela branschen.ForskningsfrÄgor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler pÄverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat pÄ förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat pÄ förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element Àr viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur revisorer och intressenter ser pÄ förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat pÄ förtroendet.
KartlÀggning av beslutsprocessen vid integrering av automation mot industriell produktion
SammanfattningAutomation har blivit ett allt större verktyg som företag utnyttjar nÀr de vill förbÀttra sin produktivitet, kvalité, effektivitet och Àven för att minska arbetsbelastningen för sin personal. Idag arbetar större företag systematiskt med automation. Det finns dock mÄnga mindre företag som inför automation utan att tÀnka igenom varför eller vad automationen kan skapa för förutsÀttningar. Ett beslut gÀllande införandet av automation kan verka trivialt, men fattar man ett felaktigt beslut kan orsaka stora ekonomiska konsekvenser för företaget.Tydliga beslutsmodeller kan enligt forskare minska andelen felaktiga beslut. Modellerna ger möjlighet att redan frÄn början analysera och diskutera varför automation kan vara ett bra verktyg för företaget.
Akustikdriven trÀkonstruktionsutformning för Studio Acusticum: estetik, akustik och teknik för ett konsertsalstak
Examensarbetet, som Àr en del av det tidiga skedet i projekteringen av Studio Acusticum, syftar till att ta fram konceptuella trÀtakskonstruktioner för en konsertsal. Arbetet behandlar estetik, akustik och teknik. Studio Acusticum kommer att byggas i anslutning till PiteÄ Musikhögskola och Àr en del av en vision: att bli en av Europas mest spÀnnande och innovativa mötesplatser för musik, media och teknik. Tanken Àr att utforma en konsertsal med en annorlunda trÀkonstruktion och akustik i vÀrldsklass. Begreppet akustik Àr inte entydigt utan kan delas upp i en fysikalisk och en psykologisk del.
Lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott : Fungerar lagen i praktiken?
Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.
Lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott : Fungerar lagen i praktiken?
Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.
Konstruktionsförslag av multimobilt universalchassi
MaxMove Industrier AB Àr ett ungt och innovativt företag som har en potential att bli ett av vÀrldens ledande företag inom materialhantering. Företaget erbjuder kunden mobila arbetsplattformar för arbeten i olika industriella miljöer. Under de senaste Ären har verksamheten vÀxt kraftigt i Sverige och Àven pÄ den internationella marknaden. I och med införandet av den nya europeiska standarden EN 280 stÀlls högre krav pÄ plattformarna vid ett typgodkÀnnande. För att MaxMove skall kunna konkurrera med andra aktörer pÄ marknaden krÀvs att en av deras plattformar genomgÄr en omkonstruktion för att uppfylla de nya standardiseringskraven.
Effektivare TV-reklam genom mÄlgruppsanpassad placering
UtgÄngspunkten i uppsatsen har varit det dÄliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och pÄ det sÀtt branschens olika aktörer arbetar pÄ med just TV-reklam. Det framkom vÀldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mÀtmetoder som anvÀnds för placera TV-reklam i olika kanaler och program Àr relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nÀmna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjÀlp av noggrann placering bÀttre kunna anpassa TV-reklamen till mÄlgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan pÄverka deras attityd till TV-reklamen. För att nÀrmare studera hur det gÄr till nÀr reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar pÄ mediebyrÄer, men Àven personer pÄ reklambyrÄer och marknadsundersökningsföretag.
Ekonomiska konsekvenser vid investeringen av ny teknik i dagligvaruhandeln : Skapar ett ESL-system ökad lönsamhet?
Dagligvaruhandelns konkurrens har hÄrdnat, numera gÀller det att inte bara se till försÀljningssiffror utan Àven att göra de rÀtta investeringarna som leder till kostnadsfördelar och ökad lönsamhet pÄ sikt. Tekniken har gÄtt framÄt vilket kan ersÀtta kostsam hantering och onödiga marginalförluster. Undersökningen i denna rapport visar om en investering av ett elektroniskt hyllkantsetikettsystem skapar ökad lönsamhet. Inom dagligvaruhandeln sker det veckovis en mÀngd uppdateringar av nya priser och införandet av nya artiklar i sortimentet. Detta medför bÄde drift- och personalkostnader p g a det manuella arbete som krÀvs för bytet av dessa standardiserade pappersetiketter.
PÄ rÀtt sida om grÀnsen? : Om EU:s yttre grÀnskontroll, folkrÀttens rÀckvidd och skyddsbehövandes rÀtt till rÀttigheter
Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.
Precision vid operatörskalibrerat vÀglagersystem
Transportkostnaderna ökar mer Àn övriga kostnader i skogsbruket och det Àr angelÀget att sÀnka dem. För att kunna optimera transporterna krÀvs god kÀnnedom om virkesvolymerna pÄ respektive avlÀgg. SDC:s (Skogsbrukets DataCentral) rutin för berÀkning av vÀglagrets virkesvolymsaldo har varit att subtrahera av VMF (VirkesMÀtnings Föreningen) inmÀtt volym frÄn skotarrapporterad volym. Men eventuella fel kan ackumuleras p.g.a. utebliven eller felaktig skotarrapportering, sortimentsförskjutning eller försenad inmÀtning.
JÀmstÀlldhet och myndighetsutövning : En kvalitativ studie om Polismyndighetens i Hallands lÀn kvantitativa jÀmstÀlldhetsarbete inom den yttre operativa verksamheten.
PolisvÀsendet Àr en organisation dÀr bÄde kvantitativ och kvalitativ jÀmstÀlldhet efterstrÀvas, man arbetar med att föra in jÀmstÀlldhetsfrÄgor som en naturlig del i verksamheten. Vid Äterkomst frÄn förÀldraledighet vÀljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig frÄn yttre operativ verksamhet till inre tjÀnster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jÀmstÀlldhetsdilemma inom yttre tjÀnst, och Àr nÄgot som Polismyndigheten i Hallands lÀn brottas med. Syftet med studien Àr tvÄdelat dÀr tvÄ olika nivÄer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrÄn det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns förestÀllningar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som inte frÀmjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet.
Positionering av markörer för luftrörelser : handhÄllen lÀngdmÀtare kontra laserskanning
Luftens tillstÄnd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mÀtas med hjÀlp av ett klimatmÀtsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D mÄste sensorerna i klimatmÀtsystemet positioneras. I denna studie har tvÄ metoder som kan anvÀndas för positionering av objekt jÀmförts och utvÀrderats. En ena Àr enkel i sitt utförande och anvÀnder sig av en handhÄllen lÀngdmÀtare.
Flödesbaserad planering och produktionsberdning i
husbyggnadsprojekt: en kombination av lÀgesbaserad planering
och beredningsmetoden last planner system of production
control
Detta examensarbete undersöker, genom en fallstudie av ett husbyggnadsprojekt i norra Sverige, planeringsmetoden LÀgesbaserad planering och produktionsberdningsmetoden Last Planner system of production control, LPS. Syftet har varit att undersöka om dessa tvÄ metoder, som var för sig forskats om inom forskningsomrÄdet Lean construction, har möjligheter till att kunna kombineras. För att inhÀmta information om det studerade byggprojektets nuvarande gÀllande planerings- och produktionsledningsmodell har författarna genomfört intervjuer med platschefen för det studerade byggprojektet samt representanter för projektets underentreprenörer. Författarna har Àven medverkat under nÄgra av de samordningsmöten som har hÄllits för byggprojektet. Examensarbetet innefattar Àven tvÄ olika försöksuppstÀllningar, dÀr i det ena försöket, PPS-mÀtningar frÄn fyra samordningsmöten har genomförts, sammanstÀllts och analyserats.
Simulering av vÄgförhÄllanden i vattenkraftmagasin
Kraftindustrin arbetar oavbrutet med att försöka höja och upprÀtthÄlla dammsÀkerheten i Sverige. Erosionsskydd för fyllningsdammar skall dimensioneras och utformas sÄ att de medverkar till en god dammsÀkerhet. Vid dimensionering och projektering av erosionskydd mÄste vÄgberÀkningar utföras för att bedöma angripande vÄglast. I Sverige genomförs dessa berÀkningar utifrÄn kraftföretagens riktlinjer för dammsÀkerhet, RIDAS. UtrÀkningarna och bedömningar av vÄglasterna Àr ur dammsÀkerhetssynpunkt viktiga eftersom de ofta avgör erforderligt fribord.
Responsstyrning : En studie av hur talutrymmet fördelas mellan nyanlÀnda elever och lÀrare samt andrasprÄkselever och lÀrare
SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur den lÀrarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andrasprÄk dÄ kommunikation Àr en förutsÀttning för att mÀnniskan ska lÀra och utvecklas. Det mer specifika syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andrasprÄk i en introduktionsgrupp för nyanlÀnda elever med elever i Ärskurs 6, dÀr syftet med undervisningen Àr att fÄ eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frÄgestÀllningar: Vilka typer av talhandlingar anvÀnder lÀrarna sig av i dialog med andrasprÄkselever samt nyanlÀnda elever? Vilka typer av frÄgor anvÀnder lÀraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara pÄ lÀrarens frÄgor? Hur tar eleverna tillvara pÄ det talutrymme som de fÄr? Den huvudsakliga metoden i detta arbete Àr fallstudie, dÀr jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjÀlp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat dÀr lÀrarna anvÀnde sig av talhandlingarna frÄgor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vÀgledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekrÀftelse och berÀttelse/lÀser.