Sök:

Sökresultat:

160 Uppsatser om Grova lövträd - Sida 2 av 11

Inflytande av cellens hydrodynamik pÄ flotation av grova partiklar

Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan bestÄr av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser pÄ anrikningssanden frÄn flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utstrÀckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbÀttra suspenderingen och dÀrmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bÀttre vilket konstaterades genom att mÀta andelen fast material pÄ olika nivÄer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta nÄgot förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vÀgledning över hur hydrodynamiken pÄverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.

Ondskans Problem : En granskning av Richard Swinburnes teodicé i ljuset av Eleonore Stumps tankegÄngar

Ondskans problem Àr ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frÄgar om existensen av en allsmÀktig, allvetande och allgod Gud Àr förenlig med ondskan i vÀrlden, samt varför en sÄdan Gud tillÄter ondska. Filosofer (som svarar jakande pÄ frÄgan om) har utvecklat ett svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegÄngar..

Integrerad stubbskörd och trÀdfÀllning

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk design, vid LuleÄ tekniska universitet (Ltu). Uppdraget i examensarbetet var att utveckla ett virtuellt koncept för integrerad stubbskörd och trÀdfÀllning Ät Iggesund Forest AB/Olofsfors AB. I dagslÀget sker trÀdfÀllningen och stubbskörden genom tvÄ separata operationer. Intresset för stubbskörd och skogens totala biomassauttag har idag ökat för att klara av de nya uppsatta EU mÄlen med krav om att minst 20 procent av dagens energianvÀndning skall komma frÄn förnyelsebara energikÀllor till Är 2020, dÀr skogen utgör en av de största förnyelsebara kÀllorna. De stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag Àr inte helt optimala och effektiva för att det ska vara kostnadseffektivt att ta hand om stubbarna.En förstudie med en grundlig benchmarking gjordes över de olika stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag för att ta reda pÄ och undersöka vad som fungerar bra respektive mindre bra med dem.

Vi och de andra : En studie av hur mÀn och kvinnor med invandrarbakgrund framstÀlls i svenska invandrarfilmer frÄn Är 2000

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att visa hur mÀn och kvinnor med invandrarbakgrund framstÀlls i svenska sÄ kallade invandrarfilmer frÄn Är 2000. De frÄgestÀllningar jag arbetat utifrÄn Àr: Hur portrÀtteras mÀn samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? frÄn Är 2000? Vilka stereotyper kan man tÀnkas finna? Har det skett nÄgon förÀndring i hur mÀn och kvinnor med invandrarbakgrund portrÀtterats i svensk film? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrÄn teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

Brottsoffer i pressen : En granskning av tvÄ morgontidningar

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

En alternativ pÄföljd : En tanke kring pÄföljdsvalet för grovt rattfylleri

Varje dag kör ungefÀr 16 000 personer rattfulla och varje Är tar rattfylleriet runt 150 personers liv. PÄföljderna för detta brott Àr enligt mig vÀrda att diskutera. Rattfylleribrottet Àr komplicerat pÄ det sÀtt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser dÄ pÄföljderna ut för det grova rattfylleriet och gÄr det att skapa en bÀttre pÄföljd? Den frÄgan stÀllde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget pÄföljdsalternativ.

Pedagogers syn pÄ elevers utanförskap

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Konstruktion av reaktionsmÀtare : För mÀtning av mental belastning hos traktorförare

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Attityder till islam och muslimer i Sverige under 2000-talet

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit vÀldigt intensivt debatterat och Àr en del av mÄngas vardag idag. Syftet med detta arbete har dÀrmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrÄn forskarnas framstÀllningar. Vi har Àven valt att undersöka varifrÄn dessa attityder kan tÀnkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan pÄverka muslimer.

Killar gör det grova, tjejer gör det andra: en studie om tjejers och killars syn pÄ kön och genus

The purpose of this essay was to study how surroundings form young peoples gender and where gender patterns are maintained. This was done by interviewing 12 students from two advanced classes at a comprehensive school in a small town in the southern parts of Sweden. The students where divided into four groups. Two groups with three boys in each, and two groups with three girls in each. We used R.W.

Grovt talsprÄk - En undersökning om ungdomars anvÀndande av grovt talsprÄk och om vad skolans uppdrag Àr nÀr det gÀller att motverka detta

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

Huvudsakskriteriet ? Hur tolkas det vid bokföringsbrott?

Myndigheternas uppfattning Àr att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare pÄ senare Är, den har dessutom blivit svÄrare att upptÀcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten Àr en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekÀmpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig pÄ den grova ekonomiska brottsligheten, men ocksÄ pÄ de mindre allvarliga ekobrotten dÀr straffvÀrdet inte Àr högt men dÀr lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmÀlda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten sÄ stÄr bokföringsbrott för 37 % och skattebrott stÄr för 48 %.

Internationell terrorism och EU:s sÀkerhetspolitiska dagordning : en studie i hur internationell terrorism ramats in och prioriterats pÄ EU:s sÀkerhetspolitiska dagordning efter terrorattackerna den 11 september 2001

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

MC-kriminalitet och polisarbete

Brottsligheten i samband med mc-gÀng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhÀllet. Dels dÀrför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta ocksÄ tredje man. Dels ocksÄ för att den stigande grova kriminaliteten som i det nÀrmaste kan liknas vid en maffiastruktur ocksÄ hotar hela det svenska rÀttssamhÀllet. TyvÀrr Àr det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, mÄlsÀgande, Äklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gÀngen Àr uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.

Misshandel i Malmö. Om utveckling och möjliga förklaringsfaktorer

Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan Ă„ren 2000-2009 utifrĂ„n olika informationskĂ€llor och i ljuset av frĂ€mst tvĂ„ förklaringsfaktorer; anmĂ€lningsbenĂ€genhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmĂ€lningar om grov misshandel jĂ€mfört med annan misshandel har undersökts nĂ€rmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingĂ„ende. HĂ€r har frĂ€mst sekundĂ€rdata anvĂ€nts i form av statistik frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhĂ€lsoinstitut, men kopplat till anmĂ€lningsbenĂ€genheten har en kvantitativ innehĂ„llsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och dĂ€rför inte med enkelhet kan kopplas till anmĂ€lningsbenĂ€genhet.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->