The Sub-Saharan countries have for a long time struggled with poverty and conflicts which might have proven hostile for investors. The analysis aims to see if there is a significant correlation between foreign direct investments (FDI) and economic growth and which cultural and institutional factors seem to be significant in this correlation. Considered are also other variables and their influence that might explain what motivates and gives incentives for foreign direct investments (FDI) and are used in the construction of a regression analysis. This to see whether there is an effect on the economic growth in relations to FDI. The results show that FDI is of significance to the economic growth in the region and the study shows that corruption seems to be the most significant institutional factor in the correlation with effect on economic growth and the ability to attract FDI..

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.

An increasing number of health problems in the population and an uneven distribution of health between different groups in the society, have been identified as a problems and has therefore been put on the political agenda in Sweden. Thus, the purpose of this thesis is to estimate and discuss the significance an individual?s behaviour, in a number of areas, has on his/her level of health.The empirical material for this thesis is taken from a nationwide inquiry conducted in 2004,which was called ?Hälsa på lika villkor?? (Health on equal terms?) The material used consists of the answers and records from individuals living in the administrative district of Kronoberg. 9972 individuals were included in the sample and the answering frequency was 63,2%. To map and analyse the material, which was done mainly through crosstabs, chi-square tests and logistic regressions, the statistics software SPSS 11.5 was used.The parameter used to measure the health level is the individual?s own perception of his or her general health.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

För en djupare förståelse av bestämningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vårduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" från 1972. Benägenheten att söka vård anses vara härledd från efterfrågad nivå av hälsokapital, vilket bestäms av produktivitet i hälsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?ålder, utbildning och inkomst? innefattar modellen också både alternativa investeringar och humankapital samthälsonedsättande konsumtion och demografiska variabler. Med data från Region Skåne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Mager är ett fiktivt gruvprojekt i planeringsfas och utvärderingar har gjort över projektet som visade att projektet är lönsamt. Boliden vill se om Mager kan stärkas ekonomiskt genom att tillämpa fullt mobil In-Pit Crushing and Conveying (IPCC). IPCC avser att förkorta ledtiden mellan grävare och kross genom att placera en kross innanför dagbrottets gränser och sköta materialtransporten ut ur gruvan med hjälp av ett transportband. Förkortningen sker antingen genom att förkorta körtiden för truckarna från grävare till kross eller genom att helt eliminera truckarna. Det finns tre stycken IPCC-system, stationär, semi-stationär samt fullt mobil IPCC.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.