Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ?omanlighet? och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ?jaget? blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. Vår utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det gränsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jämföra, då och nu, utgår vi från ett tidsperspektiv från mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som är både kumulativ och byggd på intervjuer. Representanter från de två organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingår i intervjuerna.

Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ?Al qeraa al arabia?, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå. För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk närläsning? och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder. Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur brasilianska företag gått tillväga då de anpassat sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden samt försöka finna gemensamma nämnare för hur brasilianska företag bör gå tillväga, för att på ett framgångsrikt sätt anpassa sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden.En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppsätt har använtsdär två brasilianska fallföretag intervjuats, Havaianas och Brahmasom båda riktar sig mot business-to-consumer marknaden.Teorin inleds med en beskrivning av internationella marknadsföringsstrategier, därefter klargörs varumärkesidentiteten genom bland annat Kapferers teorier. Slutligen i detta tredelade avsnitt presenteras teorier om de faktorer som påverkar varumärkesidentiteten vid en lansering på en ny marknad. I empirin redogörs resultatet av djupintervjuerna vi genomfört med respektive fallföretag.Studien visar att varumärkesidentiteten är beroende av en anpassning till den nya marknaden där kulturen är den vikigastefaktorn. Brasilianska företag bör anpassa sin varumärkesidentitet efter Skandinaviens kultur som då skulle leda till en hybridstrategi av identiteten mellan brasilianska kärnvärden och värden som är viktiga för den skandinaviska konsumenten exempelvis modernitet ochexklusivitet..

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.