Syftet med denna uppsats är att studera hur arbetsledarens identitet påverkas av så kallade strukturella faktorer såsom förväntningar, utbildning, feedback, tidigare och nuvarande chefer samt företagskultur men även en aktörsbaserade faktor, föräldraskapet. Dessa faktorer studeras ur ett internt och rekryteringsperspektiv. Undersökningen baseras på intervjuer med åtta arbetsledare på Tetra Pak. Inom Tetra Pak sker identitetsreglering men den synes inte vara avsiktlig eller särskilt stark från företagets sida. Arbetsledare får lov att utöva en egen ledarstil men är ändå påverkade av kulturen.

Denna rapport behandlar frågeställningen om LKAB skall acceptera Nordkalks erbjudande om att använda kalksten från Estland eftersom den nuvarande fyndigheten på Gotland är på väg att ta slut. Kalkstenen används av LKAB som tillsatsmedel vid pelletstillverkning och en jämförelse mellan dessa två kalkstenssorter är utförd med hjälp av tumbler- och falltest. Den sistnämnda är en speciellt framtagen metod att användas för kalksten. Resultatet från testerna visade att Estlandskalken är fullt duglig att användas till samma ändamål som Gotlandskalken. Förslag till andra testmetoder som kan användas till jämförelse har även beskrivits i rapporten..

This essay, Jacobsberg ? a Landscape Garden and a Cemetery is a documentation and a historical analyze where I?ve been focusing on the development of the landscape garden in Sweden in relation to a garden called Jacobsberg. The garden was built close to Visby on Gotland in the early 1800s by the assessor Jacob Dubbe, but has since been almost forgotten. My survey aims to depict the circumstances surrounding the creation of Jacobsberg. In what purpose was it built? I?ve also been examine the historical context of the garden?s origins with the intention to define and confirm its architectural style.The essay comprises two major parts, where the first part deals with the history behind Jacob Dubbe and Jacobsberg, and contains an illustration of the assessor?s life and of the garden?s original structure and shape.

När företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte är bekanta och har förståelse för den andra kulturen. Sydkoreahar länge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen är stor, derassamhälle är kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vårt samhälle är merindividualistiskt och av låg kontext karaktär.Vårt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig på denkoreanska marknaden. Syftet med studien är att beskriva hur det kan gå till och somutgångspunkt använder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgränsning. Avgränsningen sker också med hjälp av en sociokulturell synvinkel.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

The following report describes an exploratory work about Furillen,an island that belongs to the area Rute, in northern Gotland. Theproject is a result of a selection of texts taken from the author ClasEngström - my grandfather. He wrote, among other things, about theinhabitants of Rute and their experience and ways of dealing with thedevelopment of their society. Through the use of graphic design I havetried to update the content of some of these texts.Much have changed since my grandfather wrote about Rute, whichgave me further reason to update the topic.In addition to the research, I looked at graphic design?s importancefor interpreting the literary content.

Titel: Lika som bär? ? En jämförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund. Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2010-06 Syfte: Kina är ett land med en starkt växande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat få upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvåras avsevärt eftersom kulturen skiljer sig från den svenska i många avseenden. Denna kulturella skillnad väcker frågor gällande det ledarskap som är nödvändigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebär att vara verksam ledare i Kina.

Organisationer i dagens samhälle måste ständigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strävandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus på medarbetarnas välmående. I samspelet inom en organisation så skapas det en kultur med normer och värderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn på medarbetarna tydlig. Vårt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mångfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen påverkar medarbetarnas attityder till förändringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser på mångfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mångfald på arbetsplatsen och för att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har använt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förändringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vårt resultat.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.