Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

Assessing the outcome of corporate responsibility is often argued to be complicated due to long-term effects and qualitative aspects. Epstein (2008, p.261) establishes that: ?Though many think that sustainability is too difficult to measure, companies have found that unless the impacts are measured, they are commonly ignored in the resource allocation process?. Corporate responsibility is often referred to as a business case, i.e., that social and environmental concern add value to the business (Heikkurinen, 2010; Porter & van der Linde, 1995). Hence, for corporate responsibility to be a business case a strategy, corporate structure and systems, programmes and actions linked to performance measures need to be in place to assess the outcome; environmental, social as well as financial.

Unwanted vegetation on the land of electric transforming stations is a problem, in the sense that it contributes to higher fire risks and also constitutes an obstacle for people performing maintenance operations at the station. Such unwanted vegetation is controlled using herbicides and mechanical measures. Since the use of herbicides implies environmental hazards, there is a need to find alternative ways of fighting the unwanted vegetation. Investigation into suitable plants for ground cover, trials in the greenhouse, trials in the field, soil analyses and compilation of experiences from similar trials are parts of this work. The paper also contains analyses of possible environmental benefits and economical gains. There is also a final discussion of some proposals regarding alternative weed controlling methods.

Marknadsföring är en viktig del av företagets verksamhet för att få ett lyckat resultat avseende försäljning, kundkontakt och inte minst ekonomiskt resultat för verksamheten. Marknadsföringsarbetet kan genomföras på olika sätt och med olika insatser. Marknadsföring syns mest hos stora företag som vänder sig direkt till konsumentmarknaden. Mitt syfte med arbetet är att studera marknadsföringsarbetet hos små fristående butiker inom detaljhandeln för kläder. Där vill jag genom en studie se hur arbetet genomförs och om det eventuellt finns förbättringsmöjligheter inom området.Min bild av branschen innan studien påbörjades var att det finns en mängd småföretag inom segmentet som syns och verkar på många olika sätt och med olika framgång.

Problem - Det är ingen nyhet att människor idag överkonsumerar och att jordens resursersakta börjar tyna bort. Klädindustrin är ständigt i debatt om mänskliga rättigheter angåendeproduktionen. Barnarbete, långa arbetstider och farliga arbetsplatser är exempel på vad somdiskuteras. Fler och fler företag har dock börjat ta sitt ansvar i fråga om etik och miljö och detses idag som en självklarhet bland konsumenter. Problemet är dock att konsumenterna intevärdesätter de här initiativen utan de lägger större vikt kring pris och trend.

Jag har i mitt examensarbete gjort en kollektion kläder till den fiktiva Madame Brilliant, baserad på färgstarka personligheter som bl. a Anna Piaggi och Elsa Schiaparelli. Slår man upp ?glamourös? i en svensk-fransk ordbok finner man glamourös heta brilliant och det är just glamour mitt examensarbete handlar om, vardagsglamour.Jag har till Madame Brilliant skapat drömgarderoben. De plagg den excentriska kvinnan alltid drömmer om men aldrig hittar ute i butikerna; Färgstarka feminina kappor, klänningar och hattar att bära till vardags.Jag har i mitt arbete lagt stor vikt på färgkombinationerna, därför är stylingen och de små detaljerna mycket viktiga.

Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

I dagens samhälle handlar det om att vara så effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gång sa att ?Tid är pengar?, är något som vi människor allt mer tagit fasta på då vi ställer höga krav på utvecklingen och dess teniska förmågor. Idag har de flesta människor tillgång till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrån jobbrelaterade aktiviteter, hålla kontakten med nära och kära, söka information om vad som händer i världen och i vår omgivning, till mer nöjesinriktade delar såsom online spel och shopping.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.