Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Companies around the globe all have one thing in common; they are surrounded by individuals or groups of individuals that can influence the company in one way or another. These individuals and groups of individuals are called stakeholders. This study in concerned with the importance of a company?s awereness of and relationship with which stakeholders surround them. The fact that more companies show awareness of responsible conduct, in particular of the environment and social aspects of management may be a way to build a strong corporate image.

Civil olydnad är en kontroversiell strategi för politisk påverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jämförs sex fall i Sverige där miljöorganisationen Greenpeace har använt sig av civil olydnad för att förmå länsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i Västra Götaland, Snöberget i Norrbotten och Njakafjäll i Västerbotten har länsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nära samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen Bråtaskogen i Västra Götaland, Pakkojåkkå i Norrbotten och Arvliden i Västerbotten har däremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlägga om och hur länsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har påverkats av Greenpeace aktioner.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrån Global Compact?s tio principer, men med brister. Den främsta bristen gällande deras CSR-arbete är inom miljö, men företaget är klar med att företagets huvudsyfte är att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte är en miljövänlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har även jämfört det CSR står för med Global Compact´s tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra områden; Mänskliga rättigheter, Arbetsrätt, Miljö samt Bekämpning av korruption.

Jordens invånare står idag inför flera svåra globala miljöproblem som inom kort måste lösas, växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret är två tydliga exempel på detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen när en stor del av miljöpåverkan sker i den privata sfären och föroreningarna inte respekterar nationalstatens gränser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som står i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet står bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom är ett försök att lösa de problem som bl.a.

The purpose of this paper is to investigate the process of transferring information from science to "the field" of environmental protection in Sweden. I have studied four Swedish environmental organizations, Greenpeace Nordic, WWF Sweden, the Swedish Society for Nature Conservation and Friends of the Earth Sweden to see how they search/get information. I have also studied the Swedish Environmental Protection Agency and its role as sender of information, since it is the authority which is responsible for environmental information in Sweden. I have used information and communication theories as a help to analyse my results. While working on this paper I realized that my methods were not the best.

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas? equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way.

Worldwide result over internetusers show that Sweden internet users comes at third place. The technological development has been explosive. Individuals can with the help of technology live some, in other cases all their social lifes through social media. Therefore organizations has a lot to gain by using social media to interact and start up dialogue with their audicence. There are different views whether a civic society has developed on internet or not.

Introduktion: Såväl samhälle som stat ställer krav på att företag ska ta ansvar för vilken påverkan verksamheten har på människor och miljö. Företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att kommunicera graden av ansvarstagande till omvärlden. Även fast utformningen av hållbarhetsredovisningar är frivillig finns det olika riktlinjer för att se till att det som redovisas är relevant. En metod är att föra dialog med företagets intressenter. Åsikter om företag och verksamhetsaktiviteter kan skilja sig beroende på vem man frågar.

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har också vänt upp och ner på traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns därför en osäkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie är därför att skapa ökad kunskap och förståelse för hur ideella organisationer använder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhålla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre väletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens Rätt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning.

Dagens konsumenter efterfrågar i allt större utsträckning företagens engagemang gentemot miljö och samhälle. För vissa är Corporate Social Responsibility, CSR, ett krav för att konsumera en tjänst eller produkt. Verksamheter som arbetar med CSR kan stärka sina varumärken samt differentiera sig mot konkurrenterna i branschen. Syftet med denna studie är att ge en teoretisk belysning av hur våra valda fallföretag jobbar med det växande intresset kring CSR, samt identifiera vilka lärdomar som kan dras kring framgångsrikt varumärkesbyggande med utgångspunkt från CSR. Studien tillämpar kvalitativa forskningsmetoden med tre fallföretag som empiri. Inom CSR finns flera olika metoder för att analysera hur företag arbetar, samt huruvida de får med de olika delar som är viktiga komponenter för ett givande CSR- arbete. Olika forskning tar upp olika delar, men de flesta går att överföra på varandra, vilket visas i teorikapitlet. Genom att arbeta med dessa olika komponenter och tillämpa dem på företag, har sedan en analys av tre fallföretag gjorts.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).