Sök:

Sökresultat:

812 Uppsatser om Green transportation - Sida 52 av 55

Energy from municipal solid waste in Chennai, India : a feasibility study

Solid waste management is one of the most essential functions in a country to achieve asustainable development. In India, it has been one of the least prioritized functions during thelast decades. The most common ways to treat waste in India today are open dumping anduncontrolled burning. These methods are causing severe environmental pollution and healthproblems. India is one of the world?s largest emitter of methane gas from waste disposal.Since methane is a strong greenhouse gas, even small emissions have large impact on theclimate.

Principer och riktlinjer för attraktivare tågpendling : analys av Stationssamhället Vinslöv

Arbetet handlar om stationssamhället Vinslöv som står inför en förändring. Förändringen innebär att det kommer ske en försämring av kollektivtrafikens utbud. I dagsläget erbjuds både buss- och tågtrafik, men inom en snar framtid kommer tåget att utgöra enda möjligheten. Problematiken kring kollektivtrafiken har stort inflytande på studien och var också utgångspunkt till valet av Vinslöv. Järnvägen är återigen i fokus i samhällsplaneringen och Trafikverket har framställt många genomarbetade dokument för att försäkra sig om att järnvägen utvecklas till ett hållbart, säkert och smidigt transportmedel. Det finns också mål på nationell nivå som måste uppfyllas när det gäller tågtrafiken. Detta arbete ger en sammanfattande bild av den problematik och de regler som finns utmed järnvägen.

Post-harvest losses in fruit supply chains : a case study of mango and avocado in Ethiopia

Food insecurity is a great problem worldwide and Ethiopia is one of the sub-saharan countries that are suffering from poverty and food insecurity and a large part of the population are living in a state of undernourishment. To reduce these problems, a successful horticulture production can be an important factor. Compared to other crops, fruit production in Ethiopia has not been a large part of the agricultural sector. However, the demand on the domestic market is increasing as well as the production for avocado and mango. To increase food security it is important to focus on ways to decrease post-harvest losses of food products and not only have the productivity of agriculture in focus.

Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jämförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.

Om att skapa en databas över Enaforsholms fjällträdgårds 60-åriga växtförsök

Enaforsholms mountain garden is situated in the western parts of the Swedish province Jämtland. This means a maritime climate. After a donation made by wholesaler A. W. Bergsten the country estate became KSLA property in 1937.

Från tanke till handling - vad hindrar turisten? : En kvantitativ studie om turisters upplevda värde av miljöcertifierade hotell i Thailand

Turismen är en snabbt växande industri vilken har kommit att bli en viktig källa för ekonomisk tillväxt och socioekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Ett land som upplevt stora fördelar av turismen är Thailand, som idag är en av de populäraste destinationerna i Asien. Turismens utveckling medför dock ej bara positiva aspekter. Turistdestinationerna i utvecklingsländer utsätts för bland annat överanvändning av naturresurser och en påtvingad västerländsk kultur, vilket i längden leder till att destinationen förlorar det som från början attraherade turisterna.En hållbar utveckling av turismen är därför efterfrågad av både stat, samhälle och konsumenter. Hållbar turism stävar mot att minimera de negativa aspekterna för destinationen, samtidigt som de ekonomiska fördelarna maximeras.

Klassificeringssystem för hållbar stadsutveckling

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

CSRD och det offentliga : En analys av svenska kommuners anammande av CSRD

The European Union's Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims toenhance and standardize sustainability reporting to support the green transition. While the public sector is expected to lead in sustainability, the application of CSRD within Swedish municipalities is fragmented. Many municipally owned companies fall below reporting thresholds individually, creating a transparency gap despite the municipal group often exceeding these thresholds collectively. This discrepancy raises moral and strategic questions regarding public accountability and the effective utilization of the framework. This thesis investigates the rationale for the proactive adoption of CSRD principles bySwedish municipalities, irrespective of formal legal requirements.

Hållbarhetscertifiering av stadsdelar : En jämförelse mellan utländska certifieringsystem, svenska aktörers åsikter och svenska hållbara stadsdelsprojekt

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Rekreationsvärden i parker och grönområden : vilka är de? Hur kan de värderas och bedömas?

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

Hållbarhetsredovisning En studie i hur väl statliga företag inom transportsektorn implementerar miljöarbetet i den operationella verksamheten

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått en alltstörre uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter attnäringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor och miljömedvetenhet har ocksåblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skärpta krav som innebär att de måste upprätta en hållbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till årsredovisningen. Viktigt för attnå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är också essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.

Restriktioner av växthusgasemissioner : hur påverkas lantbruksföretagens ekonomi och produktionsinriktning?

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

BREEAM Communities ? Dyra prestigeprojekt för internationell marknadsföring eller smidigt verktyg som standard för stadsplanering?

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Vad ska hända med Ystad Hamn

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Om den goda badplatsen : beskrivning och analys över fem skånska badplatsers historia, nyttjande och gestaltning i kontexten av badkulturens allmänna utveckling i Skåne

The European history of bath has its roots in the Greek culture about 2500 years ago. In every Greek town was situated at least one center of culture, a gymnasium, that contained bath establishements, areas for physical training, restaurants, librarys and readingrooms. Already 400 B.C. Hippokrates, founder of the art of healing, spoke for the waters important qualities in medical treatements. After the Greeks the Romans overtook and maintained the polished manners of bathing, and thanks to them the culture spread to the north of Europe. During the middleages the art of swimming was well respected among soldiers and knights, and was frequently practised in tournament games and competitions. At the same time the bathhouses were developed in the towns of Europe.

<- Föregående sida 52 Nästa sida ->