Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till Graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under Graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under Graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevärt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den barnmorska som varit närvarande vidförlossningen. Ett viktigt mål för förlossningsvården är en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benämningar och tydligariktlinjer saknas gällande syfte, struktur, innehåll, målgrupp, samt när i tid och vem skall hållai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanställning över publicerade studier där samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har använts då det inte finns något enhetligt begreppför samtal efter förlossning.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig Graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Graviditet och förlossning påverkar kvinnokroppen och kan medföra förändringar i underlivet.Tidigare forskning beskriver underlivsproblem relaterade till bristning, kroppsuppfattning,relationen till partnern, inkontinens och framfall. Ofta belyses återupptagande av samlivet samtsmärta vid samlag. Endast ett fåtal tidigare studier beskriver just kvinnors upplevelse av problemenoch få studier har undersökt problemen på lång sikt. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnorupplever att deras underliv förändrats efter förlossningen. En enkätstudie genomfördes påSahlgrenska Universitetssjukhuset för att kartlägga underlivsproblem 3-7 år efter förlossning blandde kvinnor som vaginalförlöstes 1995-1997.

Introduktion/bakgrund: Många kvinnor drabbas av Graviditetsrelaterade bäckenbottenoch/eller ryggbesvär efter att de fött barn. Det finns studier som visar att stabilitetsträning har positiva effekter på upplevd livskvalitet, smärta och upplevd fysisk funktion. Men studierna som finns är få och evidensläget är i dagsläget lågt. Därför är det viktigt med ytterligare studier samt att utvärdera det arbete som fysioterapeuter bedriver. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera en 10 veckors bäckenbotten- och ryggkurs hos kvinnor som fött barn och som hade Graviditetsrelaterade bäckenbotten- och/eller ryggbesvär.

Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av Graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården.Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning.Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige och stora delar av världen, för både vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under Graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med föräldrarnas fetma. Fetma vid 4 års ålder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sämre livskvalité och är oftare deprimerade, fetma orsakar också sjukdomar som t.ex.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskGraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under Graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under Graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.

Bakgrund: IPV är vanligt förekommande över hela världen bland gravida kvinnor. De negativa hälsokonsekvenserna till följd av IPV är många och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV är extremt höga, därför är IPV ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV är många, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hälsoeffekter på den gravida kvinnan och på hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pålitliga folkhälsoåtgärder.

Bakgrund: Abort innebär att en redan etablerad Graviditet avbryts. Planerad abort avser en abort som är framkallad. Livmodern utryms via läkemedelsinducerad metod eller med ett kirurgiskt ingrepp. Abort styrks av abortlagen som innebär att abort får utföras till och med Graviditetsvecka 18. Efter Graviditetsvecka18 krävs ett godkännande från Socialstyrelsen.

Syftet med studien var att jämföra effekterna mellan tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vid värksvaghet under förlossning samt att studera hur intaget av peroral vätska och/eller intravenös infusion kunde påverka förlossningsutfallet.Metod en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där även jämförelse med kontrollgrupp utan oxytocinbehandling ingick. I studien ingick 351 förstföderskor med normal Graviditet varav totalt 108 av kvinnorna kom att ingå i de två randomiserade grupperna. Datainsamling och analys gjordes på förlossningsutfallet för mor och barn.Resultatet visade på skillnad mellan grupperna tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vad gällde förlossningslängden. Tidig oxytocinbehandling innebar i genomsnitt två timmar kortare förlossning. I samma grupp ingick det fler barn som inte fått tidig hud mot hud kontakt med modern jämfört med den sent randomiserade gruppen.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade Graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna.