Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) och graviditet är en kombination förknippad med risker hos mor och barn ochdet är av största betydelse att hålla blodsockret inom normala nivåer för den Gravida kvinnan. Kvantitativastudier visar att kvinnor med T1D har en hög grad av ångest, depression och negativa tankar under graviditet.För att på ett djupare plan bättre förstå upplevelser under graviditet hos kvinnor med T1D krävs kvalitativastudier. Syfte: Syftet är att genom en metasyntes analysera och integrera resultat från kvalitativ forskning kringupplevelser under graviditet hos kvinnor med typ 1 diabetes (T1D). Metod: En metasyntes baserad på dentolkande metaetnografin genomfördes. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Sverige hade sitt högsta antal anmälda fall av listerios 2010 samt sitt högsta antal fall av listeria hos Gravida kvinnor sedan 1992 (Ivarsson, 2010) Under 2010 genomfördes en EU-baslinjestudie gällande Listeria i kylda risklivsmedel. Livsmedelsverket satte igång ett riksprojekt för att kunna komplettera EU-baslinjestudien. I riskprojektet var andelen positiva resultat störst i fiskkategorin och 0,6 % av proverna för fiskprodukterna hade värden som överskrider det mikrobiologiska kriteriet (Livsmedelsverket 2010c). I förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel är gränsen för Listeria monocytogenes 100cfu/g vid förtäring.Denna studie följer upp hur producenter och kontrollmyndigheter tillämpar det mikrobiologiska kriteriet för Listeria monocytogenes för att identifiera behov av förbättrande åtgärder och stöd. Information samlades in genom djupintervjuer, och med hjälp av en prognosmodell illustreras tillväxten och hållbarheten av fiskprodukter om den skulle bli kontaminerad med Listeria Monocytogenes.Av de 14 intervjuade företagen var det endast hälften som kände till det mikrobiologiska kriteriet och av de 7 intervjuade kontrollmyndigheterna var det endast 5 som kände till det.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är ett internationellt problem och drabbar en femtedel av alla Gravida kvinnor med dysfunktion och sänkt uthållighet i vardagliga aktiviteter som följd. 7% har kvarvarande besvär postpartum. Idag finns ingen standardiserad undersökning eller behandling inom området. Syftet var att göra en systematisk litteraturöversikt för att sammanställa vilken eller vilka behandlingar som finns för graviditetsrelaterad bäckensmärta under och efter graviditet och vilken eller vilka av dessa som har effekt i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion. En artikelsökning gjordes med sökorden ?pelvic girdle pain AND (pregnancy OR postpartum) AND (physiotherapy OR physical therapy) AND (treatment OR therapy) AND Randomized Controlled Trial[ptyp]? i databaserna Pubmed, CINAHL with full text, Scopus, Web of Science och AMED.

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (?Lördagsintervjun? och?Sverker rakt på?) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna.

Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över och våld i samband med graviditet innebär risker för både mor och barn. Studier har visat att våld i samband med graviditet är vanligare än graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och preeklampsi. Barnmorskan inom Mödrahälsovården har som uppgift att fråga den Gravida kvinnan om erfarenhet av våldsutsatthet. Många barnmorskor har uttryckt behov av ökad kunskap kring våld mot kvinnor i samband med graviditet. Det har inte stått helt klart om graviditet innebär ökad risk för debut av våld eller ökat våld.

Bakgrund Övervikt och dåliga kostvanor hos den Gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det är viktigt att veta om och hur kvinnor ändrar sina kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet såg ut och eventuella kostförändringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkät innehållande 17 frågor användes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) användes för att analysera skillnader mellan åldersgrupper och utbildningsnivåer. Resultat Medianåldern var 31 år och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn.

Graviditetsdiabetes innebär diabetes som nyupptäcks under graviditeten. Graviditetsdiabetes innebär en förändring av det dagliga livet. Forskning har visat att förändringen medför både positiva och negativa upplevelser, dels ökad medicinsk uppmärksamhet beroende på sjukdomen, dels ett mer inrutat liv än tidigare eftersom kvinnan måste kontrollera sitt blodsocker upprepade gånger varje dag.. Därmed blir hon också hela tiden påmind om sin graviditetsdiabetes. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som får diabetes under sin graviditet upplever sin situation.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Alla Gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev Gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla Gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Kunskapen om Gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på treförlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den Gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården.Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning.Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den Gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.