Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Konsumenters attityder till livsmedel och olika aspekter av livsmedelssäkerhet undersöktes i en intervjustudie i Upplands län, i vilken olika frågor kring attityder till livsmedel med fokus på livsmedelssäkerhet ingick. Resultatet visade att det absolut viktigaste för konsumenter när de väljer varor är att livsmedlet smakar gott, då samtliga respondenter uppgav att detta var viktigt. Att konsumenter oroar sig mer för toxiska restsubstanser såsom läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester än för livsmedelsburen smitta framkom, liksom att få uppfattar sitt eget hem som en plats där man kan bli matförgiftad, trots att tidigare studier visat att en stor andel av matförgiftningsfall smittas i sitt hem. Oroande stora andelar av konsumenterna kunde tänka sig att äta olika livsmedel med förhöjd risk att drabbas av matförgiftning såsom otillräckligt upphettad kyckling, och ett flertal enkla men viktiga hygienåtgärder för att undvika korskontaminering uppfattas inte av konsumenterna som viktiga att utföra, vilket kan leda till onödigt många matförgiftningsfall. Djurvälfärd och livsmedelssäkerhet är beroende av varandra och aktuellt arbete visar att svenska konsumenter anser att djurvälfärd är viktigt..

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra.Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna.

Att köpa ekologiskt är ingen ny företeelse, men i takt med att både e-handel och efterfrågan på ekologiska varor konstant ökar så behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krävs förståelse för användaren och dess behov. Genomatt kartlägga målinriktade beteenden går det att påvisa när en användare är mottaglig för ett ekologiskt val på en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrån användares målinriktade beteende och denna kan användas som stöd av designers för att förstå när en användare är mer mottaglig för ekologiska val på en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartläggning över när en användare är mer öppen för ekologiska val..

Subject: This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phonesPurpose: The purpose of this paper is to analyze how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.Method: A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose. Results: Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension.

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Studiens syfte: Vårt syfte är att med hjälp av en enkätundersökning och etablerade motivationsteorier ta reda på vad som motiverar konsumenter inför ett bostadsköp.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och informationen har samlats in med hjälp av en elektronisk enkätundersökning för att sedan kopplas till Self Determination Theory (SDT).Resultat & slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Faktoranalysen resulterade i 13 faktorer, vilket slutligen gav en bild av 6 olika typer av konsumenter som alla motiveras på olika sätt.Förslag till fortsatt forskning: SDT skulle kunna användas på fler konsumentområden såsom upplevelser, resor eller för att ta reda på varför vi köper olika typer av varor.Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att identifiera de motiv som driver oss till bostadsköp. Studien har visat att SDT kan vara ett lämpligt verktyg för framtidens fastighetsmäklare och att resultatet kan vara användbart i fastighetsmäklarrollen. .

?Sociala medier är ett monster.? Sociala medier är nutidens bästa sätt att marknadsföra sig på, det är gratis och lättillgängligt. Det är på sociala medier vi hittar inspirationen och det är där travsporten ska förmedla känslan av hur kul det är med trav. Enligt en undersökning som gjorts går det utläsa att människor använder sina bärbara teknikprylar som telefon och Ipad för att till 40 procent följa sociala medier. Sociala medier är något som både påverkar, upprör och berör oss. Studiens problemformulering är följande: Sociala medier är idag en del av vardagen i samhället.

Abstrakt (svenska)Bakgrund: Piratkopieringen bara ökar och ökar. Program-, spel- och musikbranschen har idag stora problem. En i stort sett okunnig användare kan fixa en nyutgiven skiva innan den nått butikerna på grund av piratkopieringen. Detta problem möjliggörs genom att ingen bra lösning finns i form av fungerande kopieringsskydd samt att fildelningstjänsterna får stort spelrum. Vi går in specifikt och undersöker musikbranschen.Syfte: Fördjupa oss i begreppet piratkopiering.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

Biblioteken runt om i världen har under de senaste åren arbetat hårt för att hänga med i den mobila kommunikativa utvecklingen. Ett sätt har varit att implementera QR-koder i sin verksamhet men resultaten har varit av varierande slag. Denna studies syfte var att titta på fem olika QR-kodsprojekt inom biblioteksvärlden och undersöka vad som utgör grunden för ett framgångsrikt QR-kodsprojekt.Utifrån detta syfte formulerades fyra frågeställningar:Under vilka förutsättningar kan QR-koden vara användbar för biblioteksverksamhet? Vilka särskilda fördelar/möjligheter kan QR-koden skapa som verktyg för biblioteken? Vilka risker/nackdelar kan QR-koden föra med sig som verktyg för biblioteken? Varför väljer biblioteken att använda sig av QR-koder i sin verksamhet?Metoden för denna studien var av kvalitativ karaktär där QR-koden var fokus för en fallstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer.Genom att besvara de fyra frågeställningarna har studien visat att för att lyckas med en QR-kodssatsning inom biblioteksverksamhet bör man:? Göra en grundlig förstudie, där fokus bör ligga på användaren och deras behov.? Man bör också använda QR-koderna på ett tilltalande vis, som fångar användarens intresse, både när det gäller projektets fysiska utformning samt innehåll.? Tänka på QR-kodens placering.

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet.

Den inre marknaden inom europeiska unionens gränser innebär många möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten välja att etablera sig eller sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast väl, men naturligtvis kan problem ibland uppstå med tolkningen av gällande regler.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete..