SammanfattningDetta är en Magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap som ska undersökarelationen mellan PR-konsulter och journalister med hjälp av den kvalitativa metodensamtalsintervjuer. Mina frågeställningar lyder som följer: Vilka är deras vanligastearbetsuppgifter? Hur ser respondenterna på relationerna mellan PR-konsulterna ochjournalisterna? Bör relationen förbättras och skulle det i så fall vara till fördel för samhället? Om det skulle behövas, går det att se vilka möjligheter som finns för att kunna få en bättre relation professionerna emellan?Syftet är att undersöka relationen mellan PR-konsulter och journalister samt att diskuterahur relationen kan beskrivas ur ett samhällsperspektiv. Kan man se att samspelet är något som påverkar yrkesrollernas innehåll? Avsikten är också att se om relationen harförändrats över tid.Tidigare forskning har visat på både fördelar och nackdelar med Public Relation där fördelarna kan vara att de har en positiv påverkan på demokratin och där nackdelarna kan vara att de är manipulativa och företräder organisationer och företag som har starkast resurser.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade värld skapas nya tendenser och riktningar för vår kultur. Möjligheten för språk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande språket, som grundläggande sammanhållningsfaktor. Språk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken är en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjälp av uppsatsens fyra genomgående teman (språk, globalisering, diaspora och föreställda gemenskaper) vill jag ta reda på följande frågeställningar:1. Hur kan man förstå spanglish som språkligt fenomen?2.

Vi vill undersöka den debatt som har förts i några av Sveriges största dagstidningar gällande Bonnierägda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av Schibstedägda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i själva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan också i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna använts sig av. Vi kommer att svara på frågor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begränsa oss till dagstidningar och debatterande artiklar, det vill säga krönikor, kåserier och kommentarer. Fokus har lagts på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, där vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi använt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, där bland annat genre, resonemang och sakförhållanden är i fokus.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning.De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 ? 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syfte och frågeställning: Internet har vuxit och dess användningsfrekvens har ökat enormt under den sista delen av 1990-talet fram till idag. Detta har resulterat till att Internet har blivit en central kommunikationskanal för den västerländska befolkningen. För företag och organisationer har Internet även blivit en viktig marknadsföringskanal. Internetannonsering blir ett allt vanligare företeelse och därför ansåg vi det intressant att studera hur de mest frekventa Internetanvändare, i detta fall unga vuxna mellan 20 och 30 års ålder, upplever och uppmärksammar Internetreklam.Teori: Teoridelen börjar med en kort introduktion till ämnet Internetanvändning och Internetreklam som följs av en kort genomgång av reklamforskningens utveckling. Den teoretiska utgångspunkten ligger på mottagarstudier.

Titel: Friendvertising - De som delar men inte tror sig delaFörfattare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda HallUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 61 sidor inklusive bilagorAntal ord: 17 953Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertisingMetod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuerMaterial: Fem fokusgruppsintervjuerHuvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt tilltillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, attdet har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer somdelar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delarmaterial i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många.

Engelsk titel: Greater opportunities than interests : Civic culture and deliberative discourse on Swedish NGO websitesThis is a critical and normative study, which examines a selection of Swedish NGO websites as potential forums for civic culture and deliberative discourse in the public sphere. Sociocultural, political and sociological and media and communication theories are combined.The work is made within a Habermasian tradition, but the importance of a hermeneutic methodology is stressed, along with the sociocultural perspective to reach an understanding of why citizens engage in politics. In contrast to much of the earlier research concerning deliberative discourses on the Internet, a more informal understanding of how people discuss politics is stressed.The questions are: What kind of civic role do the websites discursive dimensions address? What kind of civic identity do the users address in the websites resource dimensions?The empirical results are both discouraging and encouraging for advocates who put their trust in the Internet as a potential civic tool, in these times when neoliberal models of citiziens are prioritizing citizens as consumers, thus neglecting citizens as political actors. The study reveals that the websites show good results in general, regarding the civic roles and identities of the websites as both discourse and resource for the users.

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare.I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka mansbildens förändring i reklamen under 1990-talet och början av 2000-talet. Därför vill vi undersöka om män exponeras på olika sätt i herrtidningen Magazine Café under perioden. Vi vill också se om vi kunde finna några tendenser i samhällsutvecklingen, som har påverkat mansbilden och om samhällsutvecklingen syns i reklamens framställning av männen. Vi kommer också att undersöka det senaste mansidealet, som kallas metrosexualitet och se om det avspeglas i det material vi valt att analysera. Några av de frågor som vi besvarar lyder:* Hur influerar medierna trender och livsstilar?* Hur exponeras män i bildreklam?* Finns det några samhällstendenser som man kan knyta till en eventuell förändring av exponeringen av män?Analysen har utförts genom en kvalitativ bildanalys.