Sökresultat:
7 Uppsatser om Grannskapsplanering - Sida 1 av 1
Lokalt förankrad planering av rekordårens grannskapsenheter : Progamförslag för Norra Fäladen i Lund
Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare.
Lokalt förankrad planering av rekordårens grannskapsenheter - Progamförslag för Norra Fäladen i Lund
Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och
strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna
värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise
jämfört med samtida.
En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda
under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse,
i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det
är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket
kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det
offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och
bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot
ytterligare.
Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på
befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya
tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade
brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för
förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.
Kan man ingjuta mer liv i Norra Fäladens centrum? : analys, diskussion och förslag på hur man kan skapa ett bättre lokalt centrum genom fysiska åtgärder.
This is a master thesis on how to develop the central area of Norra Fäladen, a suburban housing area in the town of Lund, Sweden. The area is discussed on the basis of literature studies, analysis, and place descriptions, which leads on to a proposal. The starting point for the proposal is to create a more lively local centre and to make the area pleasanter for the visitor. A large part of the thesis is devoted to giving a background about local centres and to describe and analyse the area.
Fäladstorget has an important role as a central place for supply and services and as a local meeting place for the inhabitants of Norra Fäladen.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande : Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?
Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande - Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?
Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och
utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens
framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades
stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och
dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera
stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms
tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka
trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar:
- Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade-
respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar?
- Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst
sätt att resa?
Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till
trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby,
Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.
Långbro park : förändringar i funktion och estetik
Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.
Oppeby torg då, nu och sedan : att utveckla och förnya ett 1950-talstorg i Nyköping
Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och
land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping
för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och
riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag
vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta
fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en
förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.