Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

The objective for this master?s thesis was to test and evaluate two methods for determining the content of tannin in a pinebarkextract. The methods used at Södra for this previously have not been specific enough, only the amount of polyphenolics have been measured. One of these methods is a test based on the Stiasny test and it determines the extracts ability to form a gel with formaldehyde. When this test was carried out it showed that the extract did not contain much tannin.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre Granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga Granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan Granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är Grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att Gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för Granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i Granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där Granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för Granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på Granknytning.Resultatet visar att Granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

This study was made on former agricultural areas that had been planted with spruce or pine, in the county of Västerbotten. The goal of the project was to investigate suspected deficiency of boron in these areas. Several objects have been reported for possible deficiency and some of these have the characteristic symptoms of boron-deficiency. The hypotheses are that 1) Boron deficiency is present at several of the investigated objects. 2) Planting of forest on cultivated postglacial sediments leads to a successive podzolisation with a decreasing content of organic matter in the mineral soil, due to decomposition, and a decreasing pH in the soil, even on locations that have been added lime. To be able to confirm or reject the hypotheses a number of tests were performed.

Blädningsbruk kan enbart bedrivas med sekundära trädslag i fullskiktade skogar. I Sverige är Gran (Picea abies (L.) Karst) det dominerande trädslaget för denna form av skogsskötselsystem. Skötselsystemet har länge varit kontroversiellt på grund av missuppfattningen att det är synonymt med de dimensionshuggningar som i början på 1900-talet härjade de svenska skogarna. Denna studie inriktade sig mot att analysera den volymproduktionsökning som under de senaste 53 åren ägt rum på Siljansfors försökspark, blädningsyta 9082. Data bearbetades och variablerna som huvudsakligen analyserades var diametertillväxt, stamantal samt medelhöjd.

This thesis is about cover illustrations of DVD movies as examples of visual communication. I have studied the cover illustrations of the three movies Gran Torino, Secret Window and As White As Snow. My research assignment has been to find out how the cover illustrations of DVD movies communicate in relation to the story. I have also been looking for what makes a cover illustration interesting and if the interest in itself is individually considered or if there are certain general rules regardless of the observer.To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, visual communication and how the commercial producers use advertising to communicate with the observer. Semiotics, advertising and comparisons between the cover illustrations have been my method for analyze.I have come to the conclusion that cover illustrations are meticulously produced, and that every single part of them is important for the observers? over all impression and interpretation of the cover illustration.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den här studien även fram till och med den andra gallringen.

Vid flödesplaneringen för en organisation som arbetar med virkesförsörjning måste hänsyn tas till tillgången på råvara, anförskaffningspris, transportsystem, transportavtal, leverans-avtal med mera. All denna information och en mängd andra parametrar ska användas för att bestämma det optimala flödet, oavsett om det handlar om timmer, massaved eller biobränsle. Att hitta den bästa lösningen på detta problem med krav på högsta lönsamhet är mycket svårt utan hjälp av ett beslutsstöd. Fokus för detta examensarbete är Norra Skogsägarnas behov av att uppdatera och vidareutveckla ett sådant beslutsstöd. Norra Skogsägarna är således värdföretag och analysen har genomförts på deras verksamhet.

Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillämpade på volontärer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka vilka faktorer som motiverar volontärer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill få ökad kunskap om vilka drivkrafter det är som motiverar volontärer att prestera utan att få någon nämnvärd ersättning. Frågeställningar: Är klassisk motivationsteori tillämpbar på volontärer?Vad karaktäriserar volontären's motivationsfaktorer? Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och där foku's har lagt's på intervjuer och artiklar.

Vid val av skördare för gallring eller slutavverkning väljs ofta maskiner som finns i närområdet och med högst produktivitet. Detta kan medföra att maskiner väljs trots att de inte är bäst anpassade för den aktuella åtgärden. Risken med detta är en hård behandling av träden under avverkningen som ger onödigt stora stamskador. Arbetet handlar om hur man med aktiva val kan minska dessa skador. De faktorer som analyserades var; typ av matarhjul, storlek på maskin och hur barktjockleken inverkar på matningsskadedjup.

A secondary and a pioneer tree species can with advantage be included in a mixed stand to increase the use of sunlight. Nitrogen-fixing plants have been shown to increase the supply of nitrogen in the soil by, for example, litter fall. This deposition acts as a biological fertilization, which may be used by non-fixing plants. Alder is a nitrogen-fixing, pioneer tree species that loses its nitrogen-rich leaves late in the autumn. The aim of this study was to examine the effect on the total volume of production, when different proportions of nitrogen-fixing Alder were part of spruce stands.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller Gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

In Sweden there are about 4 million hectares of bare peat (mire). This land has great potential to be transformed into productive forest land, provided drainage is carried out and, in some cases, even fertilization with ashes. Drainage of mires is necessary because the high groundwater table prevents trees from growing due to reduced oxygen availability. Some of the key nutrients that trees need to grow appear in too small quantities in mires, especially potassium (K) and phosphorus (P). Ash from the combustion of biomass contains these elements and is therefore suitable as a fertilizer.