Secondary deciduous forests, which have their origin in earlier pasture- and meadow-land in slopes along the lower reaches of the Ume river, are thought to contain high nature conservation values, in spite of a relatively low age. The aim of this study was to clarify how factors as historical use, exposition, disturbance dynamics and successional age influences the conservation values in these types of riparian forests and how this can be implicated in the practical work with conservation and management at Umeå municipality. Sample plots were placed in seven stands with a variation of their historical use, exposition, disturbance dynamics and age of succession. Conservation values as structure, tree-regeneration, abundance and composition of vascular plants, amount of dead wood and the abundance of signal-species were measured and registered. The species composition and especially the composition of tree species, differed between forests with different exposition and different historical use.

With knowledge of how the southern Swedish forests have been affected by storms the past years, this study intended to find out which factors affect the storm firmness of a stand the most. The study was based on data from stands in the, by the storm Gudrun, affected area. The results of the analyses that tested the stand factors that influence the amount of storm damage to the greatest extent showed that the storm sensitivity of Norway spruce stands were largely due to previous management actions. The factors that could be controlled by thinning and had relevance of storm damage standpoint, according to the results were; the dominant height, volume, basal area weighted mean diameter and stand age at last thinning. In this study, these results are not as clear for Scots pine.

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

I föreliggande arbete har mätningar och utvärderingar av kvistreaktioner utförts. Mätningar av kvistkrypning har utförts på furubräder och mätningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fältstudie innehållande en nulägesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera när under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjälp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjälp av erfarenheter från industrin.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

Saproxylic lichens in managed forests have less substrate available than in unmanaged forests due to the shortage of dead wood. However, a suitable substrate for these lichens could be dead branches on living trees. To this date, there has not been any systematically collected data about theabundance of dead branches on living trees and the lichens growing on these branches in managed forests. The aim of this study was to see where dead branches were located on living trees of Pinus sylvestris and Picea abies, how large the surface area of these branches was and what lichens grewof wood on these branches. The study was made in Finspång, Sweden, where 11 forest stands of P.sylvestris and P.

This literature study concerned the use and function of the radioactive isotope carbon-14, as a dating method of organic material, within the scientific field of physical geography. In this report it is presented the need of atmospheric calibration curves and the development of these as a necessity to translate carbon-14 years to calibrated calendar years. A number of common age-depth models that is used to give an approximation of an accumulation sequence and its related dates over the actual time period in different natural archives is presented and discussed. Different problems that commonly occur when age-depth models are utilized as for instance reservoir effects, contaminations or other age deviations are addressed and analyzed. The software CLAM in presented and discussed and was also used to produce age-depth models.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

This survey was made during the summer of 2004 and the spring of 2005, on commission from the National Board of Forestry. The aim of this report was to investigate how often Norway spruce (Picea abies L. Karst), is planted on poor Scotch pine (Pinus Silvestries) sites and if it affects the yield of Norway spruce? In order to investigate this, data from 29 stands witch had a lower site index than T24 was collected. The investigated stands were situated in the southern-eastern Sweden. In 20 plots in each stand, the highest tree, age, number of seedlings, site index and tree species per stand were measured.

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

The objective for this master?s thesis was to test and evaluate two methods for determining the content of tannin in a pinebarkextract. The methods used at Södra for this previously have not been specific enough, only the amount of polyphenolics have been measured. One of these methods is a test based on the Stiasny test and it determines the extracts ability to form a gel with formaldehyde. When this test was carried out it showed that the extract did not contain much tannin.

A common problem in forestry is plant death caused by frost. The risk of frost is highest on wind protected, flat or low-lying areas in the terrain. Here you often have regeneration problems with Norwegian spruce which is especially sensitive to spring frost. Swedish tree experiments have shown that the black spruce can be a suitable alternative on these areas, for example on moisture frost prone areas. The species originates from North America and its pioneer tree characteristics make it more frost hardy than Norwegian spruce.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.