Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år 2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper.

Swedish forests are dominated by just two conifer species Norway spruce and Scotch pine. They are not able to achieve the highest possible production or fulfill industry demands for raw materials. The introduction of exotic conifers can potentially meet these shortcomings and present a relevant solution. This study was conducted in a block experiment with ten blocks planted in 1987 by SCA in North Sweden. The objective of the block experiment was to study if Black spruce is an appropriate alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scotch pine on different site classes.

A secondary and a pioneer tree species can with advantage be included in a mixed stand to increase the use of sunlight. Nitrogen-fixing plants have been shown to increase the supply of nitrogen in the soil by, for example, litter fall. This deposition acts as a biological fertilization, which may be used by non-fixing plants. Alder is a nitrogen-fixing, pioneer tree species that loses its nitrogen-rich leaves late in the autumn. The aim of this study was to examine the effect on the total volume of production, when different proportions of nitrogen-fixing Alder were part of spruce stands.

The storm Gudrun in 2005 led to massive windthow damage in forests in southern Sweden. Since then there has been a growing interest in factors influencing wind damage in above all Norway spruce (Picea Abies) stands. Although many other interesting areas still need to be examined. In 2005 there where a lot of stands that suffered different degrees of damage, a lot of these stands weren?t cut, but instead left to grow. The future development of these stands is uncertain and the guidelines are unclear.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Birch is the dominant deciduous tree species in Sweden but only 16 % is found in pure birch stands. The majority of the birch (51 %) is to be found in conifer dominated stands. Swedish forest land comprises approximately of 23 % mixed stands and one problem is that for mixed stands there are few management recommendations. The underlying aim of this thesis was to study the management of mixed forest stands of spruce and birch to achieve good timber quality of birch. The study was based on a literature study and measurement in a field experiment launched in 1998 by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).

Fokus i uppsatsen kommer primärt att ligga på charterturismen och resenärers motivationsfaktorer. Det centrala blir vad om styr människor när de konsumerar resor, det undersöks för att skapa en förståelse och dra paralleller till befintliga teorier och kunskaper. Genom att göra en nutida analys kommer vi att ta upp vad tidigare forskning säger om charter och vad Jönköping Airports resenärer säger om motivationen till charter, hösten 2013. Det finns mycket material från tidigare forskning som behandlar olika motivationsfaktorer när det gäller resor rent generellt men inte specifikt kopplat till charter. Därför är det ett område som är intressant att uppmärksamma.

För att kunna tillgodose turismindustrins strävan efter tillväxt, utan att äventyra morgondagens resenärers möjlighet att resa, är det av stor vikt att massturismbranschen anammar en hållbar utveckling. Researrangören kan ta sitt ansvar för detta genom att implementera en hållbarhetsstrategi. Frågan är vilka svårigheter eller begränsningar en researrangör möter och vilka förutsättningar och möjligheter som finns för att dessa riktlinjer ska kunna realiseras i researrangörens verksamhet på en destination. Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv identifiera och analysera kritiska punkter vid implementerandet av hållbarhetsstrategier för researrangörer.Vår undersökning visar att det finns kritiska områden för researrangörens implementerande av en hållbarhetsstrategi inom områdena miljö & kultur, samarbete och information & kommunikation. Vissa beror på Apollos verksamhetsutformning, andra beror på massturismens karaktär och en del är kopplade till förhållanden och förutsättningar på destinationen Gran Canaria..

Productivity of Norway spruce (Picea abies) and Scots pine (Pinus sylvestris) was studied on 12 sites in coastal areas of northern Sweden. On each site, sample plots were placed in adjacent Norway spruce and Scots pine stands with similar ages in between. Basal area, tree height, Site Index, volume production, simulated maximum mean annual increment (MAImax) and tree vitality were compared for the two species. Average basal area at the time of measurement was 30.4% larger for Scots pine stands than for Norway spruce stands. The difference between the two species in basal area increment during the last 10 years was related to stand age.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

The demands for higher production yields and better quality materials from the forests are increasing globally. Tree breeding programs are directed to meet the future demands on forests. In order to capture the full benefits from the breeding programs, clonal propagation is necessary. For most conifer species, somatic embryogenesis (SE) is the only available option for large scale clonal propagation of Elite clonal material. For Norway spruce (Picea abies L.

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.