I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell Grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Ordet Grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just Grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att Grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är Grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på Grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring Grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för Grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till Grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program Grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program Grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om Grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att Grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

Detta arbete handlar om Grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur Grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på Grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på Grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på Grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av Grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av Grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk Grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av Grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska Grammatiken på ett enkelt och roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella Grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och Grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till Grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell Grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och Grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i Grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg.

Abstract The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors. To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school. The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual.

Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om Grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell Grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas Grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i Grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med Grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med Grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

Syfte: Uppsatsens syfte är att klargöra Grammatikens roll i svenskundervisningen, med tonvikt på den nya läroplanen GY11. Jag vill studera hur verksamma lärare ser på följande frågor samt hur mitt resultat kan kopplas till både teorier och styrdokument:- Vad är Grammatik?- Varför ska Grammatik undervisas?- Hur, på vilket sätt, ska Grammatiken undervisas?- Hur tolkar lärarna styrdokumenten?Teori: Grammatik är ett mångtydigt begrepp; det kan bl.a. innebära en inneboende kunskap om vårt modersmål, ett metaspråk, ett regel- och normsystem eller ett mönster där man försöker härleda olika regler till en allmän princip. För att elever skall förstå varför Grammatik skall undervisas bör lärare motivera, förklara och påvisa nyttan av sådana kunskaper.