Arbetet behandlar utvecklingen av ett grundläggande element till en framtida webbaserad community för dataspelsutvecklare. Grundelementet är en användarprofil som inom communityn kommer att åskådliggöras i ett grafiskt webbgränssnitt för alla registrerade användare. Användarprofilens syfte är att presentera användaren på ett attraktivt sätt för såväl spelindustrin som andra spelutvecklare som söker samarbete och bekantskap. Gränssnittet utvecklas ur ett användarcentrerat perspektiv genom den metodologi som McCracken och Wolfe (2004) presenterar. Utvecklingsprocessen inleds med att kartlägga marknaden, de tänkta slutanvändarna och deras behov samt den svenska spelindustrins intresse av en sådan community.

Banverket Produktion är Sveriges största entreprenör inom järnvägsunderhåll. De har tillgång till ett flertal IT-system som ger information om järnvägsanläggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgränssitt.En kartapplikation kan användas för att ta fram information ifrån olika system och presentera grafiskt. Den kan även användas som ett gränssnitt för att söka information från andra distrikt. Genom att använda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera åtgärder på ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sätt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gått ut på att beskriva vilken ökad verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag på en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar. Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut.

Detta examensarbete är en del av SNOD-projektet vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), vars syfte är att utveckla ett sensorsystem med infraröda- och videosensorer och integrerat navigationssystem. Sensorsystemet är placerat i en kameragimbal och kan användas på rörliga plattformar, t ex UAV:er, för övervakning och rekognoscering. Gimbalen är till för att möjliggöra inriktning av sensorerna i önskad riktning.Detta examensarbete behandlar en metod för inmätning av målkoordinater från den rörliga plattformen, det s k QWIP/MASP-systemet. Detta efterliknar ett UAV-system. Metoden för inmätning baseras på ett extended information filter där målkoordinaterna filtreras fram.

The question formulation in the essay brought up whether Clas Ohlson works today with their graphical productionflow and if that way of working leads to a desirable result in press. After a dialogue with Clas Ohlson it emerged thatthey had certain problems with the material that came out of the printing presses. Certain colours were not reproducedaccording to the stated values that had been developed. In March -08 an analysis of the graphical production flowspresent situation were done at Clas Ohlsons in order to find out how they worked with their production of print materials.In the analysis, their way to work with color spaces, displays, ICC-profiles, PDF-exports, pictures and printerswere examined. Occasional interviews were also implemented with responsible personnel about how they worked withdifferent aspects.Deficiencies were found on almost all examined parts in their graphical production flow.

Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strävar man efter att få så bränslesnåla fordon som möjligt och man har där kommit långt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika långt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en längre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska bränslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populärt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska gränssnitt.

The diegetic game world places high demands on how it is designed. It is common that game developers wants to create a deeper player immersion and some developers believe to achieve this by integrating HUD elements into the game world. To find out how digital games can rely on the design of the game world, we performed user studies on beginners who have very limited experience of playing digital games. By observing the beginners, we could discern the visual aspects in the diegesis that helps players understand the game rules and objectives because the beginners won`t make their choices based on previous gaming experiences. If players encounter a variety of difficulties to understand the rules of a game, then it will less likely be a successful game.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt användargränssnitt till SCAN COINs insättningsmaskin CDS 760. Företaget har i dagsläget inga egna genomtänkta bildförslag som passar CDS 760 att erbjuda kunden, detta upplevs som ett problem. Vårt mål har därför varit att göra ett gränssnitt som har hög användarvänlighet och som känns SCAN COIN-mässigt. Gränssnittet måste nå ut till alla typer av användare då en insättningsmaskin inte riktar sig mot en specifik målgrupp. För att uppnå detta mål har marknadsanalyser och studiebesök gjorts.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) upplevs av användaren kan bero på flera faktorer, två av de viktigaste är komplexitet och användbarhet. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad komplexitet egentligen är, i GUIn kan den upplevas genom svårigheter att navigera eller förstå. Användbarhet är något som blir mer populärt och allt fler företag väljer att satsa på. Uppsatsens fokus kommer ligga på att reda ut begreppen komplexitet och användbarhet, vad de har för påverkan i ett GUI och hur de samverkar. För att finna svar på problemet har en litteraturstudie där artiklar från olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur från utbildningen har synteser skapats, på vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer från olika kunskapsnivåer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och användbarhet.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Tack vare bättre och bättre förutsättningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjänster, presenteras här ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna är Android och Iphone på grund av deras växande utbredning på smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsättningar för att utveckla webbtjänst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande användargränssnitt är också i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android är lättare att lära sig om man kommer ifrån en Java- eller .Netmiljö samt lättare att distribuera. Iphone har däremot bättre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer.