Syftet med denna studie är att redogöra för Graffitins grafiska utveckling och hur den nått erkännande inom konstvärlden. Med Graffiti menar jag främst de målningar som från början gjordes illegalt ute på gatorna, men även den grafik och formgivning som är ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, så som teckningar, målningar och grafisk design. Jag utgick från att Graffiti är en konstform och har under studiens gång försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ studie där jag först och främst gjort en litteraturstudie som redogör för Graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av Graffitimålningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgåtts.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket Graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång.

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet Graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka Graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

This thesis in Art History and Visual Science is about values to Graffiti and Graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s Graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought.

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur Graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av Graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på Graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om Graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Street art can be defined as an artistic expression, often anonymous and illegal, which is constructed in the public environment. The purpose of this essay is to provide a broad and balanced picture of what street art can mean. The aim is to examine street art as a phenomenon. What features has the phenomenon and in what ways is it important for the creators, spectators and place? This paper focuses on Graffiti.

I den tidigare litteraturen om Graffitimålare visar det på att det var en mer homogen grupp, Graffitin var ny i Sverige och det fanns väldigt få ställen att hämta sin inspiration för sin utveckling som Graffitimålare så de gjorde vad som visades i Style Wars. På senare tid har det blivit ett hårdare klimat med nolltoleransen mot Graffiti framförallt i stockholm där de många av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spänningssökande där stress är en viktig ingrediens för fortsättandet av Graffitimålarna. Det finns Graffitimålare som hellre målar på lugna väggar eller legala väggar. Graffitimålare har gemensamma nämnare i estetiskt förhållningssätt. Graffiti är kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att Graffitimålare blir anomiska.

För att förebygga klotterbrott upprättade Västerås år 2012 och Norberg år 2002 varsin laglig Graffitivägg. Denna studie undersöker med hjälp av klotterbrottsstatistik huruvida en minskning i antal anmälda klotterbrott har skett i kommunerna efter att väggarna upprättades. Datan har analyserats genom Z-tester. Västerås har delats in i tre områden med olika avstånd till väggen. Indelningen har gjorts då hypotesen i denna uppsats är att det har skett en minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och Område 3.

Undersökningen vill visa på den motivation som dagens Graffitimålare i Stockholm har till att göra sina målningar och vad jag som blivande lärare kan ta till mig vad det gäller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frågeställning är: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom Graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till Graffitins tidiga år både i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat från Håkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri består av intervjuer med fyra stycken Graffitimålare som är aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgått ifrån olika teman som skall hjälpa mig att förstå informanternas förhållande till Graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats på informanternas syn på sitt eget konstnärskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, själva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjälp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lärt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lärare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten från examensarbetet vilka jag med hjälp av en dator och digitalprojektor projicerat stort på väggen och sedan målat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos Graffiti men på ett institutionaliserat sätt då jag har använt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byråkrati. Platsen för detta var vita havet på Konstfack..

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban Graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the Graffiti movement.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om Graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om Graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

För vissa är Graffiti konst, för andra är det ett tecken på förlorad kontroll. För mig är det ett redskap för att mötas. Jag har delat in mitt examensarbete i två delar. Den första behandlar visionen jag baserat mitt arbete på. Den andra handlar om design och placering av de fysiska paviljongerna. I den första delen har jag utgått ifrån ett scenario där den fysiska arkitekturen återspeglas i ett virtuellt gallerisystem jag get namnet Gallery Wall. Denna del finns bara på idébasis men har varit utgångspunkt då jag formgivit mina paviljonger. Jag har skapat fem olika paviljongstyper som tillsammans på ett teoretiskt plan utgör en och samma virtuella huvudform.I, eller rättare sagt på, paviljongerna ges tillfälle för vem som helst att måla och presenteras sin gatukonst. Min förhoppning är att mina paviljongtyper skall inspirera andra att bygga egna varianter som alla är del av Gallery Wall.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om Graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om Graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.