Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod är den metod som bäst kan predicera framtida arbetsprestation. Många rekryterare litar dock på sin intuition istället och det finns således ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkät skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en känslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag.

Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Syftet var att med hjälp av en enkätstudie undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd autonomi mellan högskolestudenter som upplevde sig ha lägre grad av stress i vardagslivet och de studenter som upplever sig ha högre grad av stress i vardagslivet. Studiens syfte var även att undersöka om det fanns skillnader i upplevd autonomi mellan män och kvinnor. Resultatet visade att det förekom en huvudeffekt mellan deltagarnas upplevda stress och autonomi. Resultatet visade att det inte fanns någon huvudeffekt av kön och inte någon interaktionseffekt mellan kön och stress..

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trängande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkät utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssäkra IES.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.