SAMMANFATTNING Syfte; Att beskriva den kvarboendes upplevelser i samband med att partnern flyttar till ett särskilt boende.Metodbeskrivning; Kvalitativ deskriptiv studie med intervjuer av sex kvarboende makar. En modifierad kvalitativ innehållsanalys gjordes, inspirerad av Sandbergs ?Flyttningsprocessen?.  Huvudresultat; I samband med beslutet om flytten beskrivs upplevelser av sorg/förlust, förståelse inför situationen samt behov av information och stöd. Vid genomförandet av flytten beskrivs olika grad av delaktighet.

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Bakgrund: Idag finns det en uppsjö av informationskällor med kost- och hälsobudskap som man utsätts för både frivilligt och ofrivilligt. Det finns också många olika åsikter gällande vilken kost som är bra och mindre bra för kroppen och hälsan. Studier har visat att bland annat statliga myndigheter, media och förebilder kan påverka inställningen till intag av vissa komponenter i kosten. Det är en intressant fråga vad man anser vara en pålitlig källa till kostinformation och vilka av dessa som används mest.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka de mest använda källorna till kostinformation är samt hur deras trovärdighet upplevs av individer som tränar på gym i åldern 18-28 år.Metod: En kvantitativ enkätstudie med 123 deltagare genomfördes. Enkäten innehöll ett attitydformulär om hur man ställer sig till olika källor om kostinformation.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om atthabitus påverkar en individs livsstilsval..

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste åren. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen på en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frågan om den svenska lagstiftningen är legitim, samt om det finns några alternativa lösningar..

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008. Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

SAMMANFATTNINGUppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

En intervjustudie har genomförts på en arbetsförmedling i Sverige, med fyrastycken arbetsförmedlare. Detta i avsikt att få en inblick i deras syn på högskolans expansion och kunna se hur de upplever anpassningenav den kvantitativa ökningen av utbildningar och examenstitlartill arbetsmarknaden. Jag har vidare undersökt hur arbetsförmedlare upplever det att bedöma nyutexaminerade studenter som har gått nyare utbildningar som generella och/eller icke-yrkesrelaterade sådana. Med hjälp av detta har jag fått en inblick i högskolans anpassning och informationsförmedling till arbetsmarknadssfären.Högskolan genomsyras idag av ett större utbildningsutbud än någonsin. fristående kurser och utbildningsprogram erbjuder i högre grad examina inom generella och icke-yrkesrelaterade sådana.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.