Sökresultat:
812 Uppsatser om Gröna byggnader - Sida 30 av 55
Energimodellering av ett flerbostadshus - en parameterstudie : Granskning av energianvÀndning och termisk komfort
Idag stÄr bostads- och servicesektorn för nÀrmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvÀndning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvÀndningen. DÀrför Àr det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvÀndningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvÀndning och inomhusklimat analyseras, sÄ att inte förÀndringar i energin medför till försÀmringar för inomhusklimatet. Baserat pÄ identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkÀnslighet för energianvÀndning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.
Framtidens Kontrollplats
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
FörstÀrkning av stÄlpelare: En nyanserad berÀkningsgÄng, implicit och explicit enligt Eurokod 3
I dagens samhÀlle blir det mer och mer aktuellt att bygga pÄ höjden. Befintliga byggnader pÄbyggs med fler vÄningar vilket innebÀr att den bÀrande stommen mÄste förstÀrkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stÄl som förstÀrks med plÄtar utanpÄ flÀnsarna. Vid dimensionering av förstÀrkta stÄlpelare enligt Eurokod 3 rÀknas tvÀrsnittet som ett nytt tvÀrsnitt och all last pÄförs i ett steg. I det verkliga fallet gÀller att nÀr den högre lasten pÄförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.
Blandstaden : en undersökning av begreppets ursprung, anvÀndning och innebörd i svensk stadsplanering
Blandstad Àr ett begrepp som kan sÀgas anvÀnds nÄgot slentrianmÀssigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det lÄter bra och de positiva associationerna gör att det
fortsÀtter att anvÀndas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att reda ut begreppets olika
innebörder samt hur och av vem det anvÀnds. Det rÄder en oklarhet om blandstad frÀmst bör anvÀndas som visionÀr utopi eller som reellt stadsbyggnadsmÄl. Idag
anvÀnds de pÄ bÄda sÀtt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mÄngtydig.
Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och fokuserad pÄ anvÀndningen av det svenska begreppet blandstad.
Att lyssna noga - Analys och omgestaltningsförslag för KungsplanomrÄdet i Karlskrona
Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan
analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ
olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ
bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum.
Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar
dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en
arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande
rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.
Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: omrÄdet
kring Kungsplan i centrala Karlskrona.
Struktur för lagring av testobjekt
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
Kommunikationsstrategier för hÄllbart byggande
HÄllbarhet Àr ett komplext begrepp och Àr komplicerat att förmedla. Trots begreppets svÄra innebörd Àr det nÄgot som anvÀnds flitigt runt om i vÀrlden idag. Risken med att innebörden av hÄllbarhet inte förstÄs Àr att mÀnniskor inte tar det till sig och istÀllet ignorerar begreppets betydelse. HÄllbarhet Àr ett viktigt begrepp som förmodligen Àr hÀr för att stanna. Kommunikationen av hÄllbarhet Àr beroende av mÄnga olika faktorer dÄ hÄllbarhetsbegreppet i sig sjÀlv innebÀr en mÀngd olika aspekter.
Brytpunkten dÀr passivhusets lÄga energikostnad uppvÀger det traditionella trÀhusets lÀgre produktionskostnad
VÀrldens miljö och klimatsituation har försÀmrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbÀttras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rÀtta med miljöproblemen Àr att energieffektivisera vÄra byggnader.Under senare Är har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförvÀntas öka under kommande Är.JÀmförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör dÄ de levererar bÄde traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats pÄ offert frÄn produktchefen MichaelStaffas pÄ Fiskarhedenvillan som Àven delgivit övriga specifikationer pÄ de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det Àr dyrare att bygga ett passivhus Àn ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen Àr lÀgre hos ett passivhus.
Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.
Film- och litteraturturism : - ett kvalitativt fall för Wallander
Ystad har under lÄng tid varit en populÀr turistdestination för svenska och utlÀndska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsÀttningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat Àn mer till regionen. FörhÄllandet mellan böcker och filmer Àr en vÀsentlig del av den turism som uppstÄr efter en berÀttelse om en fiktiv karaktÀr i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess pÄverkan pÄ en plats.
Skapandet av ett byggnadsfysikaliskt detaljbibliotek Ät byggnadskonstruktörer : fokus pÄ fukt- och vÀrmetillstÄnd  i köldbryggor
Det konstrueras i stor utstrÀckning bristfÀlliga detaljlösningar pÄ byggnader i dagslÀget. Den bÀrande stommen i konstruktionen prioriteras ofta medan det inte Àgnas lika mycket fokus Ät att tillgodose de byggnadsfysiska aspekterna. Anledningen till de bristfÀlliga detaljerna Àr Àven att den som utför arbetet saknar rÀtt kunskap och tid. För att skapa en förbÀttring behövs ett hjÀlpmedel!Kunskap och erfarenhet om hur bra detaljer skapas finns redan i företag, svÄrigheten Àr dock att sprida kunskapen till de som Àr i behov av den.MÄlet med denna rapport Àr att skapa en metodik som blir startskottet för ett omfattande arbete kring framtagandet av ett detaljbibliotek, vars syfte Àr att sprida byggnadsfysiska kunskaper inom företaget och inspirera konstruktörer till att konstruera bra detaljlösningar. Biblioteket ska innehÄlla byggnadsfysiskt utredda detaljlösningar som analyserats enligt den utarbetade metodiken.
Energisparande ÄtgÀrder för uppvÀrmning i en 70-tals villa : Energy-saving measures for heating in a 70-century detached house
Detta examensarbete pÄ 15 högskolepoÀng har som syfte att undersöka nÄgra ÄtgÀrder för minskade uppvÀrmningskostnader. DÄ det byggs mycket nytt idag fÄr man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvÀndning Àr att minimera uppvÀrmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda ÄtgÀrder berÀknats pÄ en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mÀtningar och information frÄn villans byggnadsbeskrivning berÀknas byggnadsdelarnas U-vÀrden.
Elproduktion med solceller pÄ VafabMiljö
Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. PÄ den ytan befinner sig byggnader och en deponi som Àr sluttÀckt enligt nya krav. Bolaget har ocksÄ en stor intern el- och vÀrmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna Àr att introducera förnyelsebara energikÀllor pÄ deponins yta som idag inte anvÀnds.
Hagalunds arbetsplatsomrÄde - Stadsvisioner med utgÄngspunkt i platsens kvaliteter
Detta examensarbete Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid
Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng.
Stockholmsregionen vÀxer kraftigt. Bostadsköerna i StockholmsomrÄdet Àr lÄnga
och Solna, med sitt goda lÀge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med bÄde
tunnelbana, pendeltÄg, bussar och snart Àven tvÀrbana Àr populÀrt. Inom 20 Är
berÀknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostÀder
i den takten Àr en stor utmaning.
Hur bygger jag ett funktionellt stall för lösgÄende kor?
Mina förÀldrars slÀktgÄrd utanför byn Annelöv i Landskrona kommun stÄr inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanlÀggning eller att pÄ sikt avveckla nuvarande mjölkkobesÀttning. Eftersom vÄr familj vill utveckla gÄrden och kunna fortsÀtta försörjasig frÄn dess produktion sÄ Àr det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besÀttning. Hur stor besÀttningen kan bli styrs av tillgÄngen pÄ mark för vallodling dÄ gödselspridningsareal ej Àr nÄgra problem att fÄ frÄn grannar.GÄrden:Efter en faktainsamling frÄn litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat tvÄ förslag till planlösningar för ett nytt stall. De bÄda förslagen har mycket gemensamt nÀr det gÀller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.