Sök:

Sökresultat:

812 Uppsatser om Gröna byggnader - Sida 22 av 55

Utvecklingsalternativ för grisbesÀttning :

The purpose of this report was to compare two different options for expanding of an existing pig farm. For the time being there are low prices within the agricultural market of pig production, and it is interesting to see if it is worth expanding or not. The two different options this report is based on are: expanding from a herd with 50 sows in breeding gilt production to a herd with 100 sows in breeding gilt production (option 1), or expanding to a herd with 140 sows in breeding gilt production (option 2). The number of pregnant gilts produced per year will stay the same for both alternatives; about 300 pregnant gilts per year. The rest of the breeding gilts will be sold at a weight of 25 kg. The pigs that are not sold as breeding gilts (e.g. castrates, and female pigs that are too small or that have disorders) will be kept on the farm as growing-finishing pigs until 120 kg of live weight, and then sold to the slaughter house. By using the existing buildings, even after the expanding, the investment costs, and thereby costs for housing, were kept as low as possible.

FrÄn fÀbodvallar till fritidshus. : BebyggelseförÀndring lÀngs SöderahmnsfjÀrdens norra strand

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av den bebyggelseförÀndring som skett i UtviksomrÄdet under de senaste 150-200 Ären. Jag har arbetat med flera frÄgestÀllningar kring omrÄdet. Hur lÄngt tillbaka har det varit aktivitet pÄ Mjusen? Hur har omrÄdet utvecklats frÄn fÀboddrift till sÄgverksindustri till sommarstugeomrÄden och vad finns kvar idag av byggnader och mark? Vilken funktion fyller omrÄdet idag?För att hitta svar pÄ mina frÄgor har jag studerat gamla kartor och bilder, lÀst lokalhistorisk litteratur om Àmnet och gjort intervjuer med personer som minns fÀboddriftenstid. Jag har Àven via webben studerat Urban Sikeborgs sida Familjer i Norrala, pÄ Genealogi.se dÀr jag funnit tingsÀrenden, sÄ lÄngt tillbaka som till 1640-talet, pÄ personer som brukar skogen och marken pÄ fÀbodomrÄdet.Genom mitt arbete har jag fÄtt en tydlig bild av hur omrÄdet förÀndrats under tid.

FrĂ„n trĂ€stad till tĂ€tort: en studie i förĂ€ndringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

Standarder i praktiken - En studie om Skanska Sveriges organisering kring miljöcertifieringar

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Tanto förskolor

SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.

Svaneholms slott : tillkomst och förÀndring under dansk senmedeltid och renÀssans

Tidigare kringgÀrdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i SkÄne. Tre av defyra lÀngorna Àr kvar frÄn danskt 1500-tal. Den fjÀrde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten Àldre pÄ samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gÄtt ut pÄ att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia.Svaneholm byggdes i en period vilken prÀglades av oroligheter, en stark adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhÀllsklass. UtifrÄn historiska kÀllor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hÀlft.

Space Modern : Uppsala konsthall

Med en stor central hall pÄ över fyra vÄningar skiljer sig byggnaden frÄn det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongvÀggar och massiva skala inte bara plats Ät konsten, utan förstÀrker den ocksÄ. Det diffusa ljuset frÄn takfönstret ger en sakral stÀmning och hallen kan hÄlla allt frÄn en enskild tavla till enorma statyer, men ocksÄ filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utstÀllningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till förelÀsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden Àr ocksÄ mer Àn bara en konsthall för Uppsala och Ärummet.

Mint & vintage : bevarande : hur, vad och varför?

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.

Transformation frÄn kyrka till förskola

Projektet har genomförts i samarbete med Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad.Eftersom behovet av lokaler i en stad förÀndras över tid efterfrÄgas en byggnad som kan anvÀndas till flera olika ÀndamÄl under dess bruksperiod. Ombyggnation av befintliga byggnader kan bli kostsamma och tidskrÀvande eftersom bÀrande komponenter eller fasta installationer ofta mÄste flyttas eller bytas ut. En flexibel byggnad som redan vid uppförandet förbereds för ombyggnation kan enkelt anpassas och anvÀndas till flera olika verksamheter. Att bygga mer effektivt och flexibelt minskar kostnader och bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Syftet med arbetet var att ta fram en byggnad som genom enklare omstÀllningsarbeten i byggnadens invÀndiga utseende kan fungera för tre olika verksamheter.

Den vÀgda nyttjandeperioden och dess effekter pÄ utvalda finansiella nyckeltal: En studie av bostadsrÀttsföreningars avskrivningstider pÄ byggnader

Housing cooperatives in Sweden practice very long depreciation times for their buildings and assets, subsequently depreciation costs are very low. This study aims at addressing issues relating to potential upward revisions of these costs and the revenue levels needed by housing cooperatives to address these changes, while also providing a detailed summary of some chosen financial ratios under different circumstances. This study's results are based upon recent (2015) market data within the Stockholm region, collected through a manual process and analyzed quantitatively. On average, housing cooperatives EBIT do not cover their financial costs and have low profit margins. The average depreciation time is considerably above what a technical evaluation by other sources may state.

Analys av hyreslagstiftningens tillÀmpning pÄ kombolÀgenheter - En boendeform som bidrar till lösning pÄ bostadsbristen i Stockholms lÀn?

MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.

Skred i Köpings kommun : Tidigare skred, riskomrÄden och förebyggande ÄtgÀrder

Skred Àr en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar mÄnga mÀnniskor, runt om i vÀrlden. Med de svenska markförhÄllanden förekommer skred frÀmst i lera, lÄgvÀxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie Àr att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har anvÀnts Àr litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit smÄ skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det Àr sannolikt att skred kommer att intrÀffa vid slÀnter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Att förebygga och undvika fuktskador i byggnader

Efforts to achieve a moisture proof construction process have proved to be considerably complicated, despite the knowledge and awareness that now exists within the moisture field. Materials, documents, templates and checklists are designed to be accessed but are not used anyway. This may be because such effort has not been prioritized and properly requirements have not existed from the commissioner of a building.This report illustrates how the commissioner of a building project can achieve a moisture proof building process by increasing knowledge, moisture proof planning, and implementation of security moisture routines. Proposals are given on how the commissioner of a building project can work to consistently bring a moisture proof building process in all stages. The difficulty with regular moisture proof efforts, the authors believe is mainly due to the following points:      Many different design solutions.      Lack of experience feedback.      Lack of communication.      Financial incentives.      Attitudes.The interviews in the report have conducted with the help of a qualitative analysis, while the survey has been done using a quantitative analytical method.

Förslag pÄ utformning av Tingsryds travbana för att skapa en attraktiv och publikvÀnlig yttre miljö

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->