Sök:

Sökresultat:

802 Uppsatser om Grön rehabilitering - Sida 40 av 54

EnbensknÀböj före och efter uttröttning ? ett test för att identifiera löpare med avvikande rörelsemönster?

SyfteSyftet med studien var att bedöma rörelseutförandet under testet enbensknÀböj hos en grupp elit/subelit lÄngdistanslöpare och om, och i sÄ fall hur rörelseutförandet pÄverkas av uttröttning. Syftet var ocksÄ att undersöka om det förelÄg ett samband mellan subjektiv bedömning vid enbensknÀböj och ledvinklar kalkylerade vid tredimensionell (3D) rörelseanalys.MetodTio löpare frÄn löparklubb utförde enbensknÀböj. Vid testet poÀngsattes rörelseutförandet enligt en bedömningsskala samtidigt som 3D kinematisk data inhÀmtades via datorbaserad 3D rörelseanalys. Tjugosex markörer placerades bilateralt pÄ anatomiska landmÀrken pÄ bÀcken, lÄr, underben och fot. DÀrefter sprang försökspersonerna 15 minuter pÄ ett löpband enligt ett utmattningsprotokoll.

Betydelsen av socialt stöd för upplevelsen av psykisk ohÀlsa : En kvalitativ socialpsykologisk studie som omfattar Ätta individer i ett kommunalt rehabiliteringsprojekt

Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Riskbedömning av ultraljudsarbete: En jÀmförelse av manuell kontra robotassisterad undersökningsteknik vid EKO

Föreliggande arbete avsÄg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjÀrtat sÄ kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade pÄ EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för tvÄ av de fyra innebar omplacering och för de tvÄ andra utprovning under ca 4 mÄn av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att hÀr sannolikt förelÄg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens lÄga numerÀr motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat pÄ anvÀndbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingÄ i metoden. TillgÀngliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning pÄ rygg, arm axel och nacke av en sÄdan storlek och karaktÀr att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador pÄ kort eller lÄng sikt.

Kvinnors upplevelser och hantering av sin livssituation tiden efter hjÀrtinfarkt - en litterturstudie : Litteraturstudie

Att bli förÀlder Àr en viktig hÀndelse för alla kvinnor liksom deras mÀn. Men nÄgra kan kÀnna sig oförberedda, kÀnslomÀssigt labil, oroliga och osÀkra under den första tiden efter förlossningen. Nya Ätaganden och ansvar som medföljer förÀldraskapet kan pÄverka det psykiska vÀlbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kÀnnetecknar PPD Àr nedstÀmdhet, irritabilitet, kÀnsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvÄrigheter, Ängest attacker, osÀkerhet, likgiltighet och suicidtankar.

Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke

Bristande medvetenhet Àr vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, dÀrför Àr en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgÄngar och utmaningar i processen.

Hinder och möjligheter för arbetsmiljöarbete och rehabilitering i mikroföretag

The purpose of this study was to evaluate meals and eating in one day for at least ten truck or lorry drivers. Another aim was to investigate the attitudes by the drivers to food and meals and their expectations on the meals. This is a qualitative study conducted in ten interviews, seven of which were over the phone. The interviews were semi-structured and took about twenty minutes for each driver. Data relating to the food choices for one day were collected and questions asked about their attitudes to food and meals were collected simultaneously.

Personers upplevelse av att delta i Äterbesök pÄ en intensivvÄrdsavdelning

Att drabbas av kritisk sjukdom och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) medför inte sÀllan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av Äterbesök pÄ IVA av personer som vÄrdats dÀr. I studien deltog Ätta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vÄrdats pÄ IVA och efter utskrivning deltagit i ett Äterbesök pÄ IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. UtifrÄn detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sÀtta intensivvÄrdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att ÄtervÀnda till IVA nÀr krisen Àr över, Att komma tillbaka tillsammans, Att fÄ trÀffa de som deltagit i omvÄrdnaden, Att skapa en bild av vÄrdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Upplevelse av livskvalitet hos personer med ileostomi

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Sjukgymnasters tillÀmpning av mÄl och mÄlsÀttning pÄ en klinik i Bangkok

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingÄr det viktiga arbetet med att formulera relevanta mÄl för rehabilitering. MÄlsÀttningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att strÀva efter och kan enligt forskning leda till bÀttre rehabiliteringsresultat. TillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram mÄl och mÄlsÀttningar varierar och det finns flera faktorer att ta hÀnsyn till i mÄlsÀttningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola (MDH) utformar mÄl utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv dÀr mÄlen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster pÄ en universitetsansluten klinik i Bangkok tillÀmpar och resonerar kring mÄl och mÄlsÀttning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning anvÀndes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mÄl och mÄlsÀttningar pÄ den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

DistriktsveterinÀrers instÀllning till, kÀnnedom om och nytta av ett samarbete med djursjukgymnaster: En enkÀtstudie

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik Àr densamma som för mÀnniskor. Sjukgymnastik anvÀnds som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier frÄn Irland och Storbritannien visar att det finns ett vÀxande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige Äterfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhÀlsovÄrdsverksamhet dÀr veterinÀrer och djursjukgymnaster samarbetar.

Erfarenheter av arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för personer med lÄngvarig smÀrta

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för personer med lÄngvarig smÀrta. Kvalitativ metod anvÀndes och intervjuer med nio personer utfördes, sex kvinnor och tre mÀn. Inklusionskriterier var att personerna hade haft smÀrta i minst sex mÄnader, hade fÄtt arbetsterapeutisk behandling för lÄngvarig smÀrta samt befann sig i arbetsför Älder. Intervjuerna utgick ifrÄn semistrukturerade frÄgor. Dataanalys genomfördes med innehÄllsanalys.

Hantering av produktionsbatcher pÄ Spiber Technologies

NÄgra ÀndamÄl med styrketrÀning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka,sportspecifik förbÀttring eller rehabilitering. Vid trÀning för hypertrofi kan den metaboliskastressen vara en viktig faktor och pÄ samma vis Àr intensiteten en av de viktigaste variablernadÄ individen trÀnar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet Àr centralastyrketrÀningsvariabler i ett trÀningsprogram och det Àr viktigt att trÀningsprogrammetvarieras. C-uppsatsen Àr utformad som en litteraturstudie och Àr baserad pÄ vetenskapligaartiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar Àr hÀmtade frÄn databasen Pubmed och tidsskriftenJournal of Strength and Conditioning Research.

FrÄn brott till straff

Vissa mÀnniskor vÀljer att begÄ brott, deras val leder ibland till pÄföljd som i sin tur verkstÀlls av KriminalvÄrden. Kriminalitet Àr ibland svÄrt att förstÄ, vad man kanske inte alltid inser Àr att alla inte vÀljer att vara kriminella, vissa har bakgrunder som format deras personligheter och vÀrderingar som lett dem in pÄ fel spÄr. En del Àr ocksÄ slavar under drogmissbruket vilket tvingat dem in i kriminalitet för att finansiera drogerna. Vi kÀnde att vi ville fÄ reda pÄ hur dessa personer tas om hand inom KriminalvÄrden och hur man jobbar för att eventuellt förbÀttra deras framtida möjligheter till ett bÀttre liv efter avtjÀnat straff. Vi kommer att behandla olika pÄföljder men rikta in oss mot fÀngelse.

VAD hÀnder efter WAD? : En fallstudie av en whiplashskadad individs hÀlsorelaterade livskvalitet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

Metoder för att frÀmja livsstilsförÀndring efter stroke

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->