Sökresultat:
222 Uppsatser om Grön Flagg-certifiering - Sida 6 av 15
Arbetsmiljöarbete vid Forsmarks Kraftgrupp AB: provcertifiering av block 3
Forsmarks Kraftgrupp AB ingår i Vattenfallskoncernen, vilka har uttryckt att alla dotterbolag ska vara certifierade inom arbetsmiljöområdet innan utgången av år 2012. Examensarbetets syfte var att genomlysa organisationen utifrån certifieringsstandarden OHSAS 18001 med en inriktning mot block 3. Målet med arbetet är att söka skillnaden i den arbetsmiljöstruktur organisationen har i dag och strukturen ovan nämnda standard har, det vill säga att genomföra en provcertifiering. Delmålet var att komma med konkreta förändringsförslag på funna avvikelser. En litteraturstudie gjordes inom områdena förändringar i organisationen, säkerhet och kultur samt SIS-OHSAS 18002:2009.
HBTQ och Folkbibliotek
Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians? standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space.
En jämförande studie av miljöcertifiering och lågenergihuskoncept för lokalbyggnader
Vår värld är i behov förändring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmålen ska upp- nås. För att en förändring ska kunna ske måste utsläppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar är det att förhindra globala klimatförändringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn står idag för ca 40 procent av energianvändningen i Sverige, därmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger på en inledande litteraturstudie och vidare på en specifik fallstudie. En lokalbyggnad ägd av ett fastighetsföretag i Luleå har studerats.
ISO 14001 - Hinder eller möjligheter ISO 14001 - Obstacles or oppotunities
Arbetet med miljöfrågorna är svåra att strukturera och därför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 är en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingår ISO 14001 vilken kan användas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det är införandet av denna som analysen vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som kan uppstå vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgå gällande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten är som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrågor bland övriga beslut.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Ta på era "hållbar utvecklingsglasögon"! : Ett idéhäfte som kan hjälpa pedagoger att arbeta mer med hållbar utveckling i förskolan
Natural and environmental issues are everyday parts in preschool but when educators shall consciously work with sustainable development they tend to stop at recycling and what is necessary to be done for achieving the Grön Flagg-certification. I have been observing various preschools and noticed that sustainable development is flawed, often because of the teachers lack of interest, knowledge and in some cases both. Out of this grew an idea of making a project that could help the teachers see how the work with the subject in a fun and educational way can become a part of the preschools everyday routine. I made a tutorial booklet with basic facts and activities relating to sustainable development and the three questions in my report were how much knowledge and interest the teachers initially have, if the tutorial booklet could help the teachers to produce new knowledge and interest for the topic and if it turned out to be easier for them to provide educational activities within the subject. There were three departments that participated in my survey and the methodology of collecting data was an anonymous survey with the teachers' own comments in response.
Certifiering och Gröna skogsbruksplaner idag och i framtiden : en enkätstudie av privata skogsägare på Södra Skogsägarna och deras attityd till skogscertifiering och Gröna skogsbruksplaner
Södra is a co-operative of private forest owner organisation which is owned by 35 000 private
forest owers in southern Sweden. Forest owners in Sweden can choose to certify their
Forestry. Södra uses PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes)
as their certification scheme for their members. Those who choose to certify their forest are
obligated to follow the demands for forestry which PEFC requires.
A ?Green? forestry plan is another important tool in the ambition to reach a sustainable
forestry.
En utredning av det Systemvetenskapliga programmet : En studie om kontakten program och näringsliv i Umeå har och vad de anser om systemvetare och certifiering.
Certifications is common for IT in relation to individual program languages or program applications. Certifications for educations that endures several years is not as common to see. In this paper the situation for the Systems Science programme is researched, by investigating how the programme looks around in Sweden. Also by using interviews, show how companies and people responsible for the programme in Umeå, think the contact is between them and how the knowledge of the Systems Science students are from the view of the companies that employ them. In the end the conclusions show that there are differences in the Systems Science programme, and that the companies have quite a similar view of what the Systems Science students are good and not so good at.
Faktorer som påverkade valet : En studie i blivande sjöingenjörers utbildningsval
Den svenska handelsflottan har de senaste åren varit utsatt för massiva utflaggningar vilket har lett till att många sjömän har fått gå i land eller sökt arbete under annan flagg. Trots problemen med utflaggning och en potentiell minskad arbetsmarknad har sjöingenjörsprogrammet de senaste åren inte haft några större problem att fylla sina utbildningsplatser. Framtiden är fortsatt oviss och konkurrensen från andra sjöfartsnationer ökar. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka bakomliggande attityder och förväntningar som gjorde att studenter år 2013 valde att börja studera på det fyra åriga sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, samt att mäta inställningen till den allt mer krympande svenska handelsflottan. För att genomföra detta arbete användes en enkätundersökning där förstaårsstudenterna på det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet utgjorde populationen.
Utveckling och konstruktion av analysatorverktyg för styrsignaler i HDMI-gränssnittet
Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför många hinder som behöver överkommas. Ett av problemen är certifiering mot standarden. Det är svårt att testa att standardens alla krav uppfylls på ett utvecklingsföretag då testutrustningen är kostsam och därför ej tillgänglig. Ett enkelt verktyg har därför utvecklats för att underlätta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemställning och grundläggande teori om relaterade ämnen. En förstudie följer sedan där olika sätt att lösa problemet presenteras.
Social hållbarhet i planeringen av Masthusen : en komparativ studie från vision till Breeam-certifiering
Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal
nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både
för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har.
Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat.
Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering?
Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska
Centralbyrån tagit fram.
Rengöringssystem för automatiska maskiner för filterkaffe
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
ATT UNDERVISA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING : Sex lärares uppfattningar
?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.
Kvalitetssäkring av provtagningen vid Käppala reningsverk
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen
Syftet är att redogöra för mÃ¥lsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÃ¥r av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel pÃ¥ den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identÃtet genom SKYREV som sätter prägel pÃ¥ den kommunala revisionen och pÃ¥ de kommunala revisorerna..