Sökresultat:
722 Uppsatser om Grävande journalistik - Sida 30 av 49
Torka och svÀlt pÄ 61 minuter : En kvantitativ studie om katastrofbevakningen pÄ Afrikas horn 2011 i Ekot och TV4 Nyheterna
Under hela Är 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitÀra katastrofen pÄ Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning pÄ sina reportage. BÄde Ekot och TV4 Nyheterna hade utsÀnda reportrar pÄ plats.
"Man Àr alltid rÀdd att de ska skriva nÄgot man inte har sagt" : En empirisk undersökning av kÀllors erfarenheter av att bli citerade i Vestmanlands LÀns Tidning
Syftet med denna undersökning var att lÄta kÀllor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands LÀns Tidning (pÄ VÀsterÄs-sidorna under vecka 16, 2007) berÀtta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jÀmföra resultatet med tidigare studier av kÀllors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvÀllspress. En jÀmförelse mellan personer som Àr vana och de som inte Àr vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-kÀllor gjordes ocksÄ. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. MÄnga vana kÀllor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gÀllande vinkling och förenkling av material) och att deras förvÀntningar var realistiska, Àven om en del Àr oroliga för att det ska bli fel. En kÀlla sammanfattade denna Àngslan i meningen ?man Àr alltid rÀdd att de ska skriva nÄgot man inte har sagt.? En slutsats Àr att de kÀllor som Àr intervjuade i lokalpressen Àr vana vid det, oavsett om de Àr elit - eller icke-elitkÀllor.
Organisationspress och medlemskommunikation i politiska ungdomsförbund : En studie av journalistiken i de redaktionella medlemstidningarna i politiska ungdomsförbund
Journalistiken övergÄr allt mer frÄn analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den Àr och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill sÀga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehÄllsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehÄllsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning frÄn start till nedlÀggning gjorts, dÄ tidningen vid studiens genomförande skulle lÀggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnÀmns i uppsatsen Àr: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung VÀnster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen fÄ tillgÄng till organisationens material och dokument och att fÄ tillrÀckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den hÀr uppsatsen visar att fÄ politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.
NÀthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar nÀthot mot journalister
Titel: NÀthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar nÀthot mot journalisterFörfattare: Jenny Meyer och Anders WidlundUppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13 522Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt nÀr nÀthot riktas mot derasjournalister.Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras pÄ intervjuer med fyra medarbetare pÄ Aftonbladet.Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt hanterade de problem som uppstod i samband med nÀthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera pÄ akuta ÄtgÀrder,sÄsom sÀkerhetsvakter och IT-spÄrning av gÀrningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande ÄtgÀrder kring nÀthot. Det finns pÄ Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur nÀthot ska hanteras.
Text, textreklam och textliknade reklam ? Àr det nÄgon skillnad?
Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? Àr det nÄgon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: VÄrterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, kÀllförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehÄllsförteckning, kÀllförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar pÄ att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas vÀldigt olika. Det framgÄr att det Àr vÀldigt svÄrt att ge ett tydligt svar pÄ vad som Àr redaktionell text respektive reklam. I det fall dÄ reklamen Àr tydligt mÀrkt, till exempel helsidesannonser dÀr det inte finns nÄgot redaktionellt innehÄll i anknytning, hade respondenterna inga svÄrigheter att urskilja det som reklam.
NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utveckling
Titel: NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utvecklingFörfattare: Anton Modin och Joakim RönningKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal exklusive bilagor: 33 sidorAntal ord: 14 015 ordSyfte: att undersöka om och i sÄ fall hur den svenska pressens sÀtt att rapportera om terrorattacker har förÀndrats sedan 1985.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dÄd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats.Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förÀndring kan identifieras och hÀrledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer Àn just den rÄdande tidsandan som styr hur begreppet anvÀnds och uppfattas. Den kronologiska förÀndringen framstÄr som en efterhandskonstruktion dÄ det snarare tycks vara dÄdens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. DÀremot kan ett rÄdande konsensus, i en begrÀnsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sÀgas göra det senaste, mest omfattande dÄdet till utgÄngspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dÄd. DÀrmed kan sÀgas att nya, stora och uppmÀrksammade dÄd utgör semiotiska index och styr hur den rÄdande uppfattningen, i en begrÀnsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras..
Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförande
Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna pĂ„verkar genomströmningen pĂ„ distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara pĂ„verkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkĂ€tundersökningMaterial: EnkĂ€tundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tĂ€tare kontakt med institutionen, att de fĂ„tt regelbunden feedback och Ă€r mer nöjda med kommunikationen Ă€n avhopparna. Ănnu mer kontakt med institutionen och Ă€n mer nöjda med kommunikation Ă€r studenterna frĂ„n HT 2010. Detta har dock inte haft nĂ„gon positiv inverkan pĂ„ kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som mĂ€rkligt. I jĂ€mförelse mellan enbart de bĂ„da höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frĂ„gestĂ€llning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplĂ€gg och kursinnehĂ„ll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist pĂ„ motivation som anledning minskat..
Ungdomar tycker att museer Àr trÄkiga, eller? En studie om ungdomars attityder gentemot museer, vad de drömmer om att se i ett framtida designmuseum och hur det kan presenteras
Titel: Ungdomar tycker att museer Àr trÄkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och fÄ en förstÄelse för hur museum kan presentera och utforma sina utstÀllningar sÄ de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med Ätta ungdomar i femtonÄrsÄldern frÄn olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en nÄgot negativ uppfattning om begreppet museum. NÀr det gÀller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en nÄgot mer positiv uppfattning. Bland respondenterna Àr det inte alla som Àr positiva till interaktion, men flertalet tycker att det Àr kul.
PÄ grÀnsen mellan liv och död: journalister pÄ farligt uppdrag
Det Àr ingen överdrift att Reportrar utan grÀnser betraktar Mexiko som ett av vÀrldens farligaste lÀnder för journalister. Det finns ingen sÀkerhet. Av enkÀten framgÄr det att förtroendet för polisen Àr i princip obefintligt. MÄnga journalister har blivit hotade och kÀnner sig oroliga för sig sjÀlva och sina familjer. Ingen gÄr sÀker i stÀderna Tijuana och Juarez.
Den avhandlade verkligheten: nyhetsvÀrderingens genomslag pÄ vetenskapsjournalistiken
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska dagstidningarnas nyhetsvÀrdering pÄverkar vetenskapsbevakningen.I en kvantitativ studie jÀmförs antalet doktorsavhandlingar som lÀggs fram inom varje vetenskaplig disciplin med antalet som fÄr genomslag i medierna.Resultatet visar att medicinska avhandlingar visserligen Àr de som genererar flest antal artiklar, men att det jÀmfört med forskningsfÀltets storlek ÀndÄ Àr förvÄnansvÀrt svÄrt för medicinska avhandlingar att trÀnga igenom mediebruset. Humaniora och samhÀllsvetenskap Àr istÀllet de discipliner som relativt sett Àr bÀst representerade i medierna medan naturvetenskap och teknik hamnar lÄngt efter.En sammanstÀllning av artiklarnas publiceringsplats visar ocksÄ att nya avhandlingar inom medicin konsekvent klassas som nyheter eller feature medan humaniora klassas som kultur.I den efterföljande kvalitativa studien undersöks tre specifika avhandlingar inom medicin, litteraturvetenskap och juridik som alla figurerat stort i dagspressen.Genom intervjuer med de inblandade parterna kartlÀggs hela processen, frÄn det att avhandlingarna fÀrdigstÀlls tills de uppmÀrksammas i medierna.Förutom att alla tre behandlar Àmnen som i nÄgon mÄn Àr uppseendevÀckande visar sig mellanhanden, en nyckelperson som överbryggar klyftan mellan forskaren och medierna, vara en viktig gemensam faktor..
FÄ din middag hem till din dörr ? eller var det bÀttre förr? - En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nÄ ut i en hÄrd konkurrens pÄ en ny marknad
Titel/undertitel FÄ din middag hem till din dörr ? eller var det bÀttre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nÄ ut i en hÄrdkonkurrens pÄ en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FÀrdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin VÄrterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet Àr att undersöka kommunikationsstrategier frÄn E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förÀndring under tid samt hur de etablerar sitt varumÀrke och kommunicerar utÄt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombÀckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har nÄgon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, Àn vad övriga har.
Krympande journalistik i en globaliserad vÀrld : En studie av utrikesmaterialet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten med nedslag 2002, 2007 och 2012
I vÄr studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förÀndring under de senaste tio Ären, med fokus pÄ mÀngden material och varifrÄn materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstÄr vÄr omgivning och vÀrlden vi lever i. DÀrför vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, materialet pÄ utrikessidorna har minskat.I vÄr studie ingÄr tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna pÄ utrikessidorna under en vecka Ären 2002, 2007 och 2012 utifrÄn följande utgÄngspunkter: VarifrÄn kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer frÄn tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in frÄn nyhetsbyrÄerna?För att besvara frÄgestÀllningarna gjorde vi en kvantitativ innehÄllsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.
Konservativ tyskvĂ€n eller nazistisk lakej? : En undersökning av Ăstgöta Correspondenten Ă„ren 1933 och 1938
I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Ăstgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhĂ„llningssĂ€tt Ă„ren 1933 och 1938 vad gĂ€ller rapportering och om det Ă„terfinns eventuella stĂ€llningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa Ă„rtal. I uppsatsen har vi sökt svara pĂ„ hur Ăstgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland sĂ„g ut, vilka kĂ€llor tidningen anvĂ€nde och hur kĂ€llkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara pĂ„ hur eventuella nazistiska tendenser i Ăstgöta Correspondenten sĂ„g ut och hur de har utvecklats under undersökta Ă„rtal. Vi har Ă€ven undersökt om tidningens tolkningsramar prĂ€glats av en nazistisk agenda samt hur sjĂ€lvstĂ€ndig tidningen varit mot nazistisk propaganda. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt har varit teorin om framing.
Sensationalism i krisrapportering - En granskning över rapporteringen av terrorattentaten i Oslo och pÄ Utöya mellan den 23 till 30 juli 2011 i Aftonbladet och Dagens Nyheter
I en vÀrld dÀr terrorismen satt ett allt större avtryck Àr rapportering av absolut vikt. I den hÀr studien undersöks hur media framstÀller terrorattentaten mot Oslo och Utöya frÄn datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika kategorier av tidningar, kvÀlls- och dagstidning, och dÀrifrÄn har tvÄ tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvÀllstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) fÄr stÄ som exempel i studien för dessa tvÄ kategorier. Tidningarna Àr störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.
Kommunpampen och media En studie av ledande svenska kommunalpolitikers mediekontakter
The purpose of this study is to examine the mediatization of Swedish politics on a municipal level. We live in a world were media affects many aspects of life. One of those aspects is the communication between the citizens and the politicians.Our main research questions are:To what extent do politicians communicate with journalists and who initiates these contacts?Do politicians talk to some types of media rather than others?What factors make a politician choose to speak to media?To what extent do leading Swedish municipal politicians use media strategies?To answer these questions we have used various theories to help us understand media?s role oftoday. First we explain the transformation that has taken part in Swedish media over the last century, from political party press to independent media companies.