Sökresultat:
722 Uppsatser om Grävande journalistik - Sida 26 av 49
Alla Àr vÀlkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonÄrstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikation
Titel Alla Àr vÀlkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonÄrstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds NÀrsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbÀttra sin kommunikation med tjejer, 13-24 Är, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av mÄlgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har anvÀnts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. TvÄ fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i Äldrarna 15-18 Är, frÄn Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen nÄr ut till mÄlgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa Àr ineffektiva dÄ mÄlgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig pÄ mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod dÄ de flesta tjejer i studien fÄtt reda pÄ ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbÀttra kommunikationen bör ungdomsmottagningenÀven anvÀnda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka mÄlgruppen efterfrÄgar..
Debattens sakfrÄgor glöms bort nÀr tidningarna utser vinnare och förlorare : En kvalitativ textanalys av hur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under fem decennier gestaltat TV-sÀnda partiledardebatter
Den hĂ€r studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sĂ€nda partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfrĂ„ga, hur gestaltningen förĂ€ndrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium frĂ„n 70-talet och framĂ„t har genomgĂ„tt en kvalitativ textanalys. Ă
ren Àr 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.  Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur mÄnga gÄnger olika karaktÀristiska drag frÄn spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick pÄ de olika valrörelserna för att sÀtta analysen i en historisk kontext.  Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror pÄ flera olika saker. En jÀmnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.
NĂ€r asylboendet kom till Storfors
Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.
Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? : En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar
Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.LÀrosÀte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien Àr att jÀmföra lokal rapporteringen pÄ de tvÄ lokaltidningarna i Upplands VÀsby: Mitt i Upplands VÀsby och Vi i VÀsby. JÀmförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka Àmnen som fÄr störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de bÄda tidningarna. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor frÄn vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att Àmnesfördelningen skiljer sig nÄgot mellan de bÄda tidningarna.
Vi gillar olika - eller gör vi verkligen det? : - En diskursanalys av Aftonbladets kampanj "Vi gillar olika".
Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.
Gammalt Àgg rostar aldrig - En studie i guldÀggets effekter pÄ reklambyrÄer och reklamköpare
Titel: Musikartister ? ett underhÄllande innehÄll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbÀckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med Ätta kvinnor inom den valda mÄlgruppen, kvinnor mellan30 och 49 Är.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder pÄ att mÄlgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media Àr förhÄllandevis lÄgt. Musik ochmusikartister i media förknippas frÀmst med underhÄllning, men musikartister fyller Àvenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio stÄr innehÄll om musikartister frÀmst för underhÄllning, medan det i tidningar ochinternet frÀmst stÄr för information.
Den redaktionellt anknutna bloggen : Ett komplement till den traditionella journalistiken
Syftet med denna C-uppsats Ă€r att beskriva den redaktionella bloggens format med hjĂ€lp av tre huvudfrĂ„gor. FrĂ„ga ett rör innehĂ„ll och Ă€mne i redaktionellt anknutna bloggar, frĂ„ga tvĂ„ hur dagstidningar förhĂ„ller sig till bloggformatet som en del av utbudet pĂ„ den egna webbsidan och frĂ„ga tre hur bloggen anvĂ€nds av och pĂ„verkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara frĂ„ga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys av totalt 30 blogginlĂ€gg frĂ„n tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara frĂ„ga tvĂ„ har jag gĂ„tt igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhĂ„llningssĂ€tt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen Ă€r en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ămnesvalen i blogginlĂ€ggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen gĂ„r att se med exempel dĂ€r enskilda bloggförfattare hĂ„ller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhĂ„llningssĂ€tt till bloggen som en del av utbudet pĂ„ webbsidan.
En extra tidning ? En jÀmförande undersökning av Helsingborgs Dagblad och dess gratistidning Xtra Helsingborg med utgÄngspunkt i tidningarnas nyhetsvÀrdering och gratistidningars betydelse för demokratin
Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.
Nyanser i den ryssfientliga diskursen : en idealtyps- och diskursanalys av svenska dagstidningars opinionstexter pÄ ledarplats
Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.
Politik pÄ papper och pÄ webb : - En jÀmförande studie av kvÀllspressens politiska journalistik i pappers- och webbtidningen
Papperstidningen Àr död! LÀnge leve webbtidningen!Inte riktigt sÄ. Men sant Àr i alla fall att mÀnniskors medievanor har förÀndrats mycket sedan internet blev en del av vÄra liv. Allt fler mÀnniskor vÀljer att ta del av nyheter pÄ nÀtet i stÀllet för i papperstidningen. Utvecklingen gÀller i synnerhet kvÀllstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsÀttningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstÄtt. Och dÀr tar denna studie avstamp.
Sikta mot stjÀrnorna för att nÄ trÀdtopparna - En studie om den interna kommunikationens problematik
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur kommuniceras de strategiska mĂ„len till personalen inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Vilka förutsĂ€ttningar finns det för lĂ€rande och implementering av de strategiska mĂ„len inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del gĂ„r att tillĂ€mpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast Ă€r mer komplexa Ă€n vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats Ă€r att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsĂ€ttningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation Ă€r förutsĂ€ttningarna mer begrĂ€nsade. DĂ€rmed blir Ă„terkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska mĂ„len och lĂ€randet, sĂ„vĂ€l för ledningen som för hela organisationen. Ă
terkoppling bör ses som en kvalitetssÀkring.
Kommunikativ maktförskjutning? Legitimitetsskapande kommunikation i kölvattnet av ett massmedialt uppmÀrksammat omhÀndertagande
Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image.
I fÀdrens spÄr för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjen
Titel: I fÀdrens spÄr för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser pÄ valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: VÄr studie visar pÄ att valaffischering i mÄngt och mycket upprÀtthÄlls av traditioner och förvÀntningar pÄ hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrÀvande och det Àr ofta de personella resurserna som sÀtter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och Àr imÄnga fall beroende av stöd uppifrÄn. Man hanterar ÀndÄ affischeringen pÄ ett professionellt sÀtt med mÄlgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmÀssigt och grafiskt harmonierar med den nationella.
?Hon Àr min bÀsta tjejkompis? : En narrativanalys av kÀrlek och genus i Kamratposten
Kamratposten is a swedish magazine aimed at youth aged 8-14. They write about almost everything that concerns youth, all the way from dealing with loneliness to animals and celebrities. This study concentrates at how they write about love. With a qualitiative narrative analysis of the 12 articles that concerns love from the 2013 issues of Kamratposten, I have tried to answer the questions: - What narratives about love are being constructed in Kamratposten 2013?- How do they construct males, females and gender in their articles about love?What I found was that the hetero normativity, or the heterosexual matrix as Judith Butler calls it, was very strong in the articles.
Vad ska prioriteras? En studie av intranÀtets tÀnkbara anvÀndningsomrÄden inom hÀlso- och sjukvÄrden.
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Ăr det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.