Kunskap Àr en organisations mest vÀrdefulla tillgÄng i strÀvan efter konkurrenskraft som vÀxer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan dÀrför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer pÄstÄs vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgÄngar, men ett problem som lyfts fram Àr att kunskapen tenderar att tappas bort nÀr projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver dÀrför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sÄdan organisation konkret arbetar för att överkomma sÄdana hinder. Det studerade fallföretaget Àr JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostÀder, dÀr fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anstÀllda förlitar sig för mycket pÄ verksamhetssystemet och dÀrför slutar att tÀnka sjÀlva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

Studien utforskar vilka faktorer som pÄverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbÀttrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien Àr genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har Àven studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. FrÄgestÀllningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer Àr det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens instÀllning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och pÄverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter pÄverkat anvÀndbarhet och datorsystemhantering hos anvÀndare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, tvÄ statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att anvÀndbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. MotstÄnd och negativ instÀllning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero pÄ andra faktorer Àn de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar pÄ att det Àr hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgÄngsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

Facilitering, som begrepp, Àr relativt nytt i Sverige. ArbetssÀttet syftar till att effektivisera och förbÀttra organisationer genom att leda en grupp mÀnniskor mot gemensamt överenskomna mÄl. Intentionen med denna uppsats Àr att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av arbetssÀttet, samt studera i vilken utstrÀckning facilitering Àr tillÀmpbart. Informationen som uppsatsen bygger pÄ, Àr hÀmtad frÄn bÄde svenskt och engelskt material bestÄende av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har Àven sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering Àr tillÀmpbart inom bÄde den offentliga och privata sektorn, samt pÄ olika nivÄer inom en organisation, i bÄda sektorerna.

Barnfattigdom Ă€r ett relativt nytt begrepp som florerar en del i dagens debatter. Dock rĂ„der det ovisshet om vad begreppet faktiskt betyder eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga olika definitioner av begreppet fattigdom.De som till största del arbetar mot barnfattigdom Ă€r ideella organisationer. TvĂ„ organisationer som Ă€r sĂ€rskilt framgĂ„ngsrika i arbetet Ă€r RĂ€dda Barnen och Majblomman. De Ă€r bĂ„da kĂ€nda organisationer som har ett stort förtroende, men de har tvĂ„ olika sĂ€tt att bemöta och arbeta mot barnfattigdomen. Även skolan har ett stort ansvar för att se till att barn inte hamnar i utanförskap.

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

Den snabbt vÀxande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera pÄ. En sÄdan plattform Àr Facebook som med sina över 670 miljoner anvÀndare Àr vÀrldens största sociala nÀtverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvÄvÀgskommunikation med sin omvÀrld. Att kommunicera pÄ Facebook för företag och organisationer Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde vilket leder till att det kan vara svÄrt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nÄ ut till sina mÄlgrupper pÄ bÀsta sÀtt. Vidare Àr en frÄga att stÀlla sig hur dessa mÄlgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig pÄ Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förstÄelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvÀrld pÄ Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens mÄlgrupp visar att alla inte Àr intresserade av att ha en tvÄvÀgskommunikation.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mÀngder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bÀttre pÄ att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tÀnka mer kreativt och som ett svar pÄ det ökade mediebrusethar anvÀndningen av provokativ marknadsföring ökat dÄ den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmÀrksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en vÀldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmÀnheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrÀmmer eller krÀnker publiken för att vÀckauppmÀrksamhet. Ett omrÄde som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtvÀxande inom provokativ marknadsföring Àr den ideella sektorn.Syfte: Syftet Àr att utforska hur provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationeruppfattas av mottagaren.ForskningsfrÄgor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter Àr av betydelse för hur mottagarenuppfattar ideella organisationers anvÀndande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvÀrsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi dÄ dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det Àr dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutstrÀckning de kan anvÀnda sig av provokativ marknadsföring dÄ risken finns attmottagaren inte lÀngre uppfattar strategin som effektfull efter för lÄngvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsÀgbar..

Mobila enheter sÄsom bÀrbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssÀkerhet byggts upp föratt skydda organisationer frÄn attacker utifrÄn, men nu mÄste man Àven skyddaorganisationen inifrÄn. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsÀtts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan pÄ nytt föras in i organisationensnÀtverk. BasnivÄ för informationssÀkerhet, BITS Àr riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en sÀrstÀllning, och utgjort ett komplement till bÄde den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsÀttning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fÄtt benÀmningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vÄr studie fokuserat pÄ vilka konsekvenser detta haft pÄ den ideella sektorn och hur deras sÀrstÀllning pÄverkats.Genom en jÀmförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, bÄde privata och ideella.VÄr slutsats Àr att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, dÀr privata och ideella aktörer agerar under samma förutsÀttningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.