I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer pÄ ett bra sÀtt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen Àr att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att fÄ till stÄnd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat pÄ att det finns brister i en del rutiner pÄ bÄda sidor av förhÄllandet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Managementkonceptet CSR Àr ett komplext koncept med mÄnga definitioner som dras mellan att vara frivilligt och pÄtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationer som Àr verksamma i VÀstra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart nÀtverkande mellan organisationer. Uppsatsen Àmnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR Àr i deras verksamhetsstruktur utifrÄn ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar ocksÄ till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som vÀxt fram för att frÀmja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, dÀr 5 semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hÄllbarhet, hur de kan arbeta med hÄllbarhet pÄ intern och extern nivÄ, strukturer och strategier vid tillÀmpning och de olika riktlinjerna för hÄllbarhet.Undersökningen har visat att hÄllbarhetsarbetet Àr unikt frÄn verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet Àr indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose bÄde organisationens och yttre intressenters förvÀntningar.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

This Bachelor?s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form.The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure.The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations.It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Jan Wallander hÀvdar att budgeten Àr ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns nÄgon sanning i detta uttalande eller om de som Àr kritiska till budgeten har anvÀnt den pÄ ett felaktigt sÀtt, som den inte kan eller ska anvÀndas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nÀmnda organisationsformerna.I vÄr studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgÄngspunkt frÄn nÄgon av vÄra teorier, som Àr Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte Àr en teori i ordets bemÀrkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat gÄr ut pÄ att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna Àr att den precis som teorierna i övrigt ska hjÀlpa till att beskriva budgetens funktion i de nÀmnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras Àr Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkÀter dÀr respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten pÄvisar att budgetfunktionen varierar pÄ grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion Àr lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet Àr mer lika privata företag, att i offentliga organisationer Àr budgetens roll mer planerings funktion, Àn uppföljnings funktion, samt att budgeten anvÀnds som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.