FöretagsförvÀrv har blivit en allt vanligare strategi för tillvÀxt hos företagen för att ta nya marknadsandelar och utöka sitt produktutbud. En allt vanligare problematik efter ett företagsförvÀrv Àr integrationen av ERP-system. VÄrt syfte med studien Àr att öka företagens möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvÀrv. Genom att beskriva problematiken runt integrationer efter företagsförvÀrv, har vi identifierat utmaningar och föreslagit lösningar som kan öka företagens möjlighet att genomföra lyckade ERP-integreringar. Det har lett fram till problemformuleringen:Hur kan företag öka sina möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvÀrv?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr sex konsulter med tidigare erfarenheter frÄn integrationsprojekt intervjuades.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

I denna uppsats undersöktes ifall studenternas upplevda problem kring studentboende i Karlstad var ett samverkansproblem eller inte. Problemformulering lÀmnades öppen till en början för att sedan avgrÀnsas till studentboendefrÄgan i och med diskussionerna under fokusgrupperna. Med denna avgrÀnsning kunde samtliga aktörer identifieras lÀttare och valet av tillvÀgagÄngssÀtt föll pÄ en kvalitativ metod med bland annat intervjuer med representanter hos respektive aktör. Den referensram som har anvÀnts behandlar frÀmst teoretiska resonemang och argument för samverkan. Detta pÄ grund av utgÄngspunkten att de problematiska momenten i studenternas liv, vid sidan av sjÀlva studierna inte behandlas hos en enskild organisation utan involverar flera parter, och att det dÄ Àr viktigt att det finns ett fungerande system för att dessa tjÀnster tillgodoser studenterna pÄ bÀsta sÀtt. De involverade aktörerna vad gÀller studentbostadsfrÄgan var Karlstad universitet, Karlstad Bostads AB, StudentkÄren och Centrala studiestödsnÀmnden. Den insamlade informationen frÄn vÄr kvalitativa undersökning har analyserats utifrÄn den presenterade teorin för att komma till en slutsats.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

De flesta mÀnniskor som Àr sjÀlvdestruktiva i vÄrt samhÀlle fÄr en diagnos stÀlld som understryker att de pÄ ett eller annat vis Àr psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen Àr Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrÄgasÀtts detta psykopatologiska perspektiv och istÀllet Àmnar jag undersöka om det gÄr att bredda begreppet sjÀlvdestruktivitet genom att anvÀnda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien Äterfinns teorier frÄn Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som Ängest och frihet, tvÄ nyckelbegrepp i denna studie. Materialet Àr insamlat via intervjuer. Genom att anvÀnda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse i Àmnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med vĂ„r undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flersprĂ„kiga barn i Malmö har för att skapa sĂ„ goda förutsĂ€ttningar i förskolan för att klara sin skolgĂ„ng i Sverige. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var dĂ€rför. ? Vilka faktorer pĂ„verkar flersprĂ„kiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tĂ€nker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalrĂ„d i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vĂ„r första frĂ„gestĂ€llning utifrĂ„n hur tvĂ„ pedagoger och bitrĂ€dande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser pĂ„ invandrarbarns sprĂ„kutveckling. I debatter hör vi ofta att flersprĂ„kig undervisning för invandrarbarn Ă€r en politisk frĂ„ga (FĂŒrstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde dĂ€rför att intervjua kommunalrĂ„det Agneta Eriksson.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser pÄ bemötandet frÄn polisen. Den ger Àven en bild av hur polisen ser pÄ sitt bemötande med ovannÀmnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlÀtta för en sÄdan familj nÀr de kommer i kontakt med polisen. EnkÀter har lÀmnats till bÄde missbrukare, anhöriga och poliser, för att fÄ information om dera erfarenheter. De har fÄtt beskriva tankar och kÀnslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Bakgrund: Lyhördhet Àr ett tÀmligen begrÀnsat omrÄde gÀllande forskning i vÄrdvetenskapen och forskning har indikerat pÄ ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vÄrdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sÀllan sin oro och Àngslan med ord utan uttrycker istÀllet antydningar, vilket sÀllan uppmÀrksammas av vÄrdpersonalen, nÄgot som indikerar pÄ ett behov av lyhördhet i vÄrdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vÄrdrelationen och Àr dÀrav ett viktigt omrÄde att belysa. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vÄrdrelationen. Metod: Fem sjÀlvbiografier analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett individperspektiv erhĂ„lla djupare förstĂ„else och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsĂ€ttningar som enligt skolkuratorerna mĂ„ste föreligga för ett givande möte. Studien utgick frĂ„n en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen Ă€r beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna anvĂ€nder sig sjĂ€lva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande kĂ€nslor anvĂ€nds för att förstĂ„ eleven bĂ€ttre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillrĂ€cklig, istĂ€llet vĂ€rderas förvĂ€rvad erfarenhet som en viktig aspekt.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av demens. Sjukdomen pÄverkar inte bara den drabbade, utan Àven anhöriga. BeteendemÀssig, kognitiv, kroppslig och psykiatrisk problematik framtrÀder i sjukdomsbilden, nÄgot som resulterar i lÀgre livskvalitet och sÀmre hÀlsa. Mjuk massage som komplementÀr metod har visat sig effektiv och anvÀndningen inom vÄrden har kommit att öka. Sjuksköterskan kan med hjÀlp av beröring förmedla omsorg, lugn, nÀrhet och lindra uppkomna symtom.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lÀrare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgÄngsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar ocksÄ till befintlig forskning om föreningsliv sÄsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger ocksÄ till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer sÄsom förÀldrar och kompisar har ocksÄ stark inverkan pÄ resultatet, dÄ de Ä ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och Ä andra sidan bÀr upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar Àven att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, frÀmst bland ungdomar i de senare tonÄren, dÀr de ocksÄ tycks sakna strategier för hur man ska kunna nÄ dessa ungdomar. .

Kommunikationsteknikens framvÀxt och en allt mer intensifierad konkurrens har bidragit till att marknadsföringen tagit en mer intensiv och nÀrgÄngen form. Genom att rikta reklamen direkt till den potentiella kunden har det ocksÄ blivit nödvÀndigt att behandla diverse personuppgifter. Ett medium som blivit viktigt för marknadsföraren Àr Internet och att dÀrigenom skicka direkt marknadsföring till e- postadress, en marknadsföringsmetod som har kommit att bli tÀmligen ifrÄgasatt dÄ den pÄ olika sÀtt ansetts krÀnka den personliga integriteten. Inom omrÄdet har olika EG- direktiv skapas för att motverka denna risk för krÀnkning som kan uppstÄ i samband med markandsföring och den teknikutveckling som skett och fortfarande sker. Genom Sveriges medlemskap i EU har sÄledes de nationella lagarna kommit att pÄverkas.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.