Syftet med denna uppsats Àr att enligt nÀmnda frÄgestÀllning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktÀrer utifrÄn Nietzsches text. Detta innebÀr i en imperialistisk kontext, med utgÄngspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin vÀsterlÀndsk och icke-vÀsterlÀndsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, dÀr det vÀsterlÀndska, i form av den londonska övermÀnniskan, gestaltas som högst och urinvÄnaren, det icke-vÀsterlÀndska, som lÀgst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterÀra texter av Jack London utifrÄn en nietzscheansk matris. Det Àr alltsÄ inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat pÄ dess urinvÄnare, Àven om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

I en ny och vÀxande bransch sÄsom bemanningsbranschen Àr det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda om dagens lagstiftning sÀkerstÀller en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rÀttsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltÀckande ansvar som Àr delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltÀckande ansvar har vi kunnat faststÀlla att bemanningsbranschen i praktiken inte Àr förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material frÄn Arbetsmiljöverket. Arbetet innehÄller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrÀtta med den problematik som föreligger inom branschen..

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

I takt med att datorindustrin lyckas simulera bÄde verklighetstrogna grafikvÀrldar och fysika-liska modeller i realtid stÀlls allt större krav pÄ ljudupplevelsen. Gizmo3D Àr ett verktyg för att visualisera grafik som kan integreras i VR-applikationer. Att Äterskapa tredimensionell datorgrafik Àr vardagsmat, inte minst i en gigantisk spelindustri. Men vad Àr tredimensionellt ljud, 3D-ljud och hur kan man involveradet i Gizmo3D som inte har stöd för det? Rapporten försöker svara pÄ den frÄgan men Àven belysa 3D-ljudforskningens hela be-greppsvÀrld, dÄ den utgör grund för att kunna implementera ett 3D- ljudsystem.

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hÀvdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. TillgÄng bÀttre information och förbÀttrade analysmöjligheter kan fÄ stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt. Syfte: VÄrt syfte Àr att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sÀtta omrÄdet i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrÄn tre aktörers perspektiv.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Saab Ă€r ett varumĂ€rke som delas av tvĂ„ olika företag, försvars- och sĂ€kerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag Ă€gt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. HĂ€r finns en potentiell problematik dĂ„ tvĂ„ separata företag delar sammavarumĂ€rkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumĂ€rkesarbetet bör fortgĂ„. Syftet meduppsatsen Ă€r att beskriva hur varumĂ€rket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkĂ€tstudie. Studien utgĂ„r frĂ„n konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumĂ€rkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumĂ€rkesbild dĂ€r varumĂ€rket Saab representerar bĂ„da de bolag somdelar varumĂ€rkesnamnet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀxor och lÀxhjÀlp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser Àven en viss problematik gÀllande förÀldrars möjlighet att hjÀlpa sina barn med lÀxorna utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om lÀxor och lÀxhjÀlp, dÀrefter har vi intervjuat fyra lÀrare för att se hur de ser pÄ syftet med lÀxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslÀrare för att se hur lÀxhjÀlpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att merparten av lÀrarna i vÄr studie anser att syftet med lÀxor Àr att befÀsta sina kunskaper men Àven för att lÀra eleverna att ta ansvar.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Studien undersöker gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsomrÄde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhÄllningssÀtt till populÀrkultur i bÄde samhÀlle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen dÀr tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men ocksÄ möjligheter. LÀrarna utgÄr till viss del frÄn sina privata förhÄllningssÀtt till spelfilm nÀr de anvÀnder den i undervisningen men kan ocksÄ inta ett helt nytt.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvÀrdering av handlingsprogram mot krÀn-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehÄll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkÀt med rektorer frÄn Sveriges lÀn och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vÄr undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna Àr engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvÀrderingsarbetet inte Àr lika delaktiga. UtifrÄn litteratur samt vÄra undersök-ningar har vi Àven uppmÀrksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen krÀnkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksÀttning-en och innehÄllet i handlingsprogrammet.