Sökresultat:
1781 Uppsatser om Gott ćldrande - Sida 15 av 119
?Varje dag Àr ett nytt möte med barn? - Pedagogers syn pÄ bemötande i förskoleklasser
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pedagogers syn pÄ kommunikationen mellanpedagog och elev och vad som kÀnnetecknar ett bra respektive dÄligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i tvÄ olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena Àr samt att sompedagog uppmÀrksamma varje elev. Att utgÄ frÄn varje elev och denneserfarenheter frÀmjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppssprÄk med tydligabudskap leder till ökad förstÄelse och fÀrre missförstÄnd. Den huvudsakligaanledningen till dÄligt bemötande Àr tidsbrist som kan orsaka en bristfÀllig relationmellan pedagog och elev..
SjÀlvbestÀmmande för personer i palliativt skede pÄ sÀrskilt boende
Bakgrund: En stor del av Sveriges Àldre, svÄrt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet pÄ sÀrskilt boende. I personalens uppdrag ligger att frÀmja de boendes sjÀlvbestÀmmande men arbetet försvÄras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den Àldres sjÀlvbestÀmmande nÀr han eller hon vÄrdades i palliativt skede pÄ sÀrskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade pÄ sÀrskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna hÀnder, SjÀlvbestÀmmande efter omstÀndigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.
De fyra stegen till stolthet: En kvalitativ studie om hur Boden och Mariestad, genom upplevelseproduktion, kan uppnÄ stoltare invÄnare
Idag rÄder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och lÀnder gÀllande mÀnniskors uppmÀrksamhet och val av bÄde bostadsort och resemÄl. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare Àr det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor pÄ orten, det vill sÀga de med bÀst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten pÄverkar det destinationens image negativt. För om de som har bÀst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska dÄ lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invÄnarna i vÄra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utÄt och hur kan orterna arbeta för att förbÀttra detta?Syftet med föreliggande uppsats Àr att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjÀlp av upplevelseproduktion för att uppnÄ stoltare invÄnare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstÄende.
Antimobbningsarbetet i grundskolan : En kvalitativ studie av hur pedagoger arbetar mot mobbning pÄ tre grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige.
Syftet med studien var att fÄ fram en kartlÀggning av de verktyg som anvÀnds iantimobbningsarbetet pÄ tre grundskolor frÄn samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjÀlp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger pÄ att det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstÄmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som anvÀnds i det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som pÄ ett tidigt stadium ger det bÀsta resultatet iarbetet..
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i VÀxjö kommun
Bakgrund: Svenskt NÀringsliv utför Ärligen undersökningen ?Lokalt nÀringsliv?, dÀrföretagare fÄr utvÀrdera sina respektive kommuner gÀllande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen Àr den generellt sÀtt minsta nöjda branshen i VÀxjö kommun.Ett gott företagsklimat Àr nyckeln till att skapa framgÄngsrika företag. Ett gott företagsklimat Àr ett ömsesidigt mÄl som bÄde företagare och kommun strÀvar efter. Företagare kommer fÄ en ökad sysselsÀttning vilket kommer leda till högre skatteintÀkter för kommunen.
Interaktioner i klassrummet : Vem vÀnder sig lÀraren till, sett utifrÄn ett genusperspektiv?
I skolan har man genom tidigare undersökningar faststÀllt att pojkar Àr det kön som dominerar lektionerna och fÄr bÄde mer tid och mer uppmÀrksamhet Àn flickorna. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som nÄgra utvalda lÀrare vÀnder sig till och med vilket budskap, för att vidare stÀlla detta i relation till lÀrarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vÄr undersökning Àr att det Àn idag Àr pojkarna som fÄr majoriteten av lÀrarnas uppmÀrksamhet. LÀrarna stÀrkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor vÀldigt skilt frÄn varandra, dÀr pojkarna tar för sig mer, bÄde pÄ gott och ont..
HÀlsa pÄ banken : en studie av tvÄ bankers hÀlsoarbete
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att granska tvĂ„ bankers hĂ€lsoarbete och deras syn pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r: Varför satsar bankerna pĂ„ hĂ€lsa, i vilken form sker detta och vad förvĂ€ntar de sig att det ska ge? Ăr mĂ„len desamma centralt och ute i banken samt fĂ„r man tillrĂ€ckligt med stöd frĂ„n sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa?MetodDenna kvalitativa undersökning bestĂ„r av Ă„tta intervjuer, fyra frĂ„n respektive bank varav en med central position pĂ„ Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belĂ€gna i StockholmsomrĂ„det. Intervjuerna var öppna och utgick frĂ„n en förberedd frĂ„gemall som kompletterades med följdfrĂ„gor.
"Det Àr nÄgonting med limhallen" : utvecklingen mot ett gott medarbetarskap i en god arbetsmiljö
Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och dĂ€rför har vi valt att fokusera pĂ„ medarbetarens roll i organisationen i vĂ„rt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie pĂ„ ett företag dĂ€r ledningen hade behov av att fĂ„ en djupare förstĂ„else av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhĂ„llanden. DĂ„ studiens syfte Ă€r att ingĂ„ende beskriva medarbetarskapet pĂ„ en fysiskt krĂ€vande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrĂ„n Tengblads (2003) och HĂ€llstĂ©ns & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. DĂ„ ett myndigt medarbetarskap innebĂ€r att individen ska vara ansvarstagande, utvĂ€rderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som lĂ€ggs pĂ„ medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver Ă€ven medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (HĂ€llstĂ©n och Tengblad, 2006), utifrĂ„n begreppen Förtroende och Ăppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och InitiativförmĂ„ga.
KunskapslĂ€get om ebola bland Ărebros lĂ€karstudenter ht 2014
BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.
Mötet med hÀlso- och sjukvÄrden : HIV-positiva patienters upplevelser
BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det Àr en allmÀnfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebÀr att patienten mÄste informera hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har Ànnu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen Àr sjÀlvförvÄllad.Diskriminering av patienter som lever med HIV Àr ett stort problem i vÀrlden, dÄ samhÀllets negativa attityder kan komma att pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens vÀrderingar och instÀllningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende pÄ hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal lÀggs en grund för hur vÄrden kommer att utformas och dÀrmed kan HIV ? positiva patienters instÀllningar till vÄrden pÄverkas.
Drama som tillgÄng i klassrummet
VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..
Det ska va gĂŽtt Ă„ leva : En studie om betydelsen av att delta i en framtidsverkstad
Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..
Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I
operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika
utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste
faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.
En energieffektiv arena
Det Àr ett angelÀget allmÀnintresse att ta tillvara pÄ mÄnga av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken dÀr mineralerna Äterfinns Àven andra anvÀndningsomrÄden. För att sÄ gott det gÄr att tillgodose dessa olika ÀndamÄl har vi idag ett regelverk kring sÄdan utvinning, frÀmst genom minerallagen, dÀr Àven andra intressen sÄ som rennÀring, markÀgare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, frÀmst enligt minerallagen och Àven vissa andra lagrum, samt att se hur nÀmnda övriga intressen vÀgs ini den processen. Det gÄr dÀr att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelÀgna allmÀnintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..
FrÄn konflikter till ett gott samarbete. En fokusgruppsstudie av familjerÀttssekreterares syn pÄ smÄ barns boende vid förÀldrarnas separation.
Syftet med uppsatsen var att undersöka familjerÀttssekreterarnas syn pÄ smÄ barns (0-3 Är) anknytning till förÀldrarna dÄ dessa separerar samt hur familjerÀttssekreterarna arbetar kring detta. Undersökningen tog formen av en fokusgruppsintervju med en arbetsgrupp vid en familjerÀtt i södra Sverige. Resultatet visar att deltagarna anser att det finns en ny ung förÀldragrupp som har ett starkt rÀttviseperspektiv och dÀrför vill dela barnen lika vid en separation. Följderna av ett tidigt vÀxelvis boende Àr Ànnu inte belagda, vilket gör det svÄrt för familjerÀttssekreterarna att ha en tydlig stÄndpunkt i frÄgan dÄ de möter klienter eller skriver utredningar till tingsrÀtten..