Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestående av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgå från fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivå. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förändra samhället, något som aldrig tidigare skett i samma utsträckning. Gorbatjovs personlighet och inre värderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krävde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av våld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att åtminstone hoppas på något bättre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förändring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

The aim of this essay was to examine whether 10 Swedish newspapers editorial pages and their leader writers changed their view on Mikhail Gorbachev before, during and after the August Coup in 1991. Moreover, the aim was also to see if the editorial pages used the same sources when they wrote about Gorbachev.In this essay four main questions were asked:- How is Gorbachev described before the August Coup?- How is Gorbachev described during the August Coup?- How is Gorbachev described after the August Coup?- What sources did the editorial pages use when they wrote about Gorbachev?Ten newspapers and their editorial pages from the period of 1-31 August and 1-6 September, as well as 10-31 December 1991 and 1 January 1992 were examined. It was discovered that most of the editorial pages changed their view from being negative in August to being more positive in December.As a conclusion it can be stated that the examined editorial pages did not write much about Gorbachev in the beginning of August and if they did mention him it was in a negative tone. One of the reasons for the lack of mentioning during the August Coup could be that the leader writers were not sure whether Gorbachev would return back to power.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

AbstractIII-essay in political science by Christoffer Harnell, autumn -08. Supervisor: Malin Stegman-McCallion. ?Nuclear Disarmament - USA and the Soviet Union 1960-2002? This essay is about USA and the former Soviet Union and their nuclear disarmament. The purpose is to explain why and when the two states begun their nuclear disarmament, as well as what caused the start of the process.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.