Corporate Social Responsibility (CSR), även kallad hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande, var en term som började användas i slutet av 60-talet. Det är en arbetsmodell där syftet är att få företag ta ansvar för verksamheten och uppmuntra till en positiv inverkan på miljön, marknaden, samhället och anställda. CSR fungerar som en inbyggd självreglerande mekanism, genom vilket ett företag kontrollerar och håller sig uppdaterade beträffande de aktiva lagarna inom internationella normer och etik. Boliden lägger stort fokus och engagemang inom CSR- relaterade frågor. Blan annat har Boliden stärkt företagets CSR- engagemang genom att starta projektet Evaluation of Business Partner (EBP). Ett av huvudmålen med EBP är att höja standarden och öka medvetenheten angående mänskliga rättigheter bland sina affärs- och samarbetspartners.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

The purpose of this master thesis is to study sponsoring of culture. The questions asked are: What are the reasons for sponsoring? What are the advantages of sponsoring? What are the disadvantages of sponsoring? What is the relation between public grants and sponsoring? The thesis is based upon studies of literature and a case study in Malmoe. Malmoe Public Library received about a million SEK over a period of three years from the foundation of Foreningssparbanken Skane. The money finances two projects, one with new books, Nyhetstorget, and one with strengthened information for small companies, Projekt Förstärkt Näringslivsinformation.

SAMMANFATTNINGDatum 4 juni 2010.Kurs Kandidatuppsats i Företagsekonomi, FÖA300; 15hp.Författare Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.Handledare Carl G. Thunman.Titel RELATIONER GENOM PRESENTREKLAM & TRYCKSAKER- En undersökning av företagskunders köpbeteende av presentreklam &trycksaker samt deras leverantörsrelationer.Syfte Genom att beskriva Tryckföretag Z:s befintliga kunders köpbeteendeav trycksaker och presentreklam samt beskriva kundernasleverantörsrelationer inom produktkategorierna, ska förslag ges till vilkaåtgärder Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning.Metod I förundersökningens skede utfördes intervjuer med nyckelpersoner hosuppdragsgivaren. Den metod som har använts vid insamling avempirisk data är av kvantitativ art i form av enkäter riktade tilluppdragsgivarens befintliga kunder. Information har även samlats infrån litteratur, vetenskapliga artiklar och diverse internethemsidor.Resultat Respondenterna i enkätundersökningen bestod av både gamla och nyakunder och resultatet från undersökningen visar att de köper merpresentreklam och andra trycksaker än julkort. De föredrar att göra sinainköp via telefon och internet och personalens produktkunskap ärav stor vikt.

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag..

Syftet med studien är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrån arbetsmarknadsprojektet Korta vägen. Många utländska akademiker idag går arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Som en lösning på att försökaåtgärda arbetslösheten hos denna målgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlätta intåget av utländska akademiker på arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik är den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdersom idag finns. Tyvärr råder hög arbetsbelastning på svenska arbetsplatser vilket gör att mångatackar nej till att ta emot praktikanter.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags årsredovisningar utifrån rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats är deskriptiv/induktiv eftersom studien utgår från empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda på om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angående införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats är kvantitativ eftersom den är det mest lämpliga tillvägagångssättet vid analys av årsredovisningar. Litteraturgenomgången bygger på institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i både Finland och Sverige.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

SammanfattningTitel: Studie i företagsvärdering - En granskning av värderarens                         situation vid företagsvärdering.Datum: Västerås 2009-05-29Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp.Författare: Daniel Bäckström, Lars Formgren.Handledare: Riitta Lehtisalo.Nyckel ord: Objektivitet, påverkan, värdering, köp- och säljsituationer,                         värderare, uppdragsgivare.Frågeställning: Hur ser värderare på objektivitet vid företagsvärdering?Syfte: Vårt syfte är att ta reda på faktorer som kan påverka en värdering samt förklara dem.Metod: Uppsatsen bygger på primär- och sekundärdata då vi valt att använda en kvalitativ metod med tanke på att vi använder oss utav intervjuer för att besvara vårt syfte. Vi har även gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. Teori: Vi har valt att utgå ifrån, enligt vår mening, de vanligast förekommande värderingsmetoderna.

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket.