Background: Pressure ulcer is a complication that arises often due to a lowered general condition. Pressure ulcer arise because of long term compressive load application. That?s why it?s of utmost importance as a nurse to work in preventive ways, as the pressure ulcer lead to physical, psychological and social consequences for the patient. Purpose: The purpose was to describe the patients experiences of living with pressure ulcer.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Inför år 2005 infördes nya regler för hur goodwill i företag ska hanteras. Detta ställer nya krav på hur företag ska hantera goodwill, men detta innebär också nya problem och gransknings-möjligheter för en revisor. Uppsatsen syftar till att lyfta fram svårigheterna för en revisor när denne ska granska ett av företagets gjorda impairment -test av goodwill och vilka medel som den har till sitt förfogande för att genomför granskningen. Studien grundar sig på intervjuer med revisorer och branschorganisationer. En revisor är styrd av lagar och redovisningsprinci-per när denne ska granska ett företag men revisorn är också beroende av den information som kommer ifrån företaget.

The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today?s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att analysera vad begreppet rättvisande bild av goodwill innebär, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan få för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder även hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsättet kommer att leda till en mer rättvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsområdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 är att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande bild av goodwillens underliggande värde.

Svenska börsnoterade företag anpassade år 2005 sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde att företagens goodwilltillgångar skulle nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen kan göras genom att diskontera framtida kassaflöden med en diskonteringsränta. Denna studie undersöker om företag opportunistiskt justerar diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill. Om detta varierar ökar över tid, om företagens börsvärde påverkar och om de tillfällena då företag sänker sin diskonteringsränta jämfört med föregående år ökar det opportunistiska beteendet.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Koncernmässig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.