Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

Uppsatsen handlar om den information som företag skall lämna ut angående nedskrivningsprövningen av goodwill enligt IAS 36 p 134 på årsredovisningen. Alla svenska börsbolags årsredovisningar granskades genom användningen av en checklista där bolagen fick ett antal poäng beroende på hur mycket information om nedskrivningsprövningen av goodwill de lämnade ut. Resultaten av granskningen av årsredovisningarna blev den beroende variabeln som sedan analyserades för att se om det fanns något samband med de oberoende variablerna omsättningen, storleken på revisionsbolaget och soliditeten. De oberoende variablerna testades också tillsammans med den beroende variabeln genom en multipelregressionsanalys. Dessutom testas en hypotes om att företagen är dåliga på att lämna ut information enligt IAS 36 p 134.Enligt tidigare forskning har företagen varit relativt dåliga på att följa IAS och det påverkar världens redovisningsharmonisering på ett negativt sätt.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydénUtgivningsår: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.

The study tries to increase the understanding of the phenomenon known as the Big bath, on the question whether the market accepts Big bath accounting principle or not. Big bath is an accounting theory meaning that a company is likely to increase its impairment in a specific year. This could be as a reaction on a change in the leadership, a depreciation of the result or maybe an external decrease in demand. Through a quantitative survey of the market it is examining whether the companies themselves are inclined to use the procedure and if the stock market accepts it. The study concludes that Big bath similar procedures are a fairly common accounting practice and that the stock market does not seem to mind. .

Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Bakgrund och problemIFRS innebär en ökad grad av harmonisering och därmed också ökad jämförbarhet inom redovisningsområdet mellan företag i olika länder. Regelverket är dock principbaserat vilket innebär att reglerna måste kompletteras med professionella bedömningar. Detta i sin tur leder till olikheter i tolkningar och sätt att tillämpa standarderna. Efter införandet av IFRS år 2005 ska goodwill prövas för nedskrivningsbehov minst en gång per år istället för att skrivas av enligt plan. Värderingen av goodwillposten lämnar nu utrymme för subjektivitet varför vår forskningsfråga lyder som följer; Vilka svårigheter finns vid bedömning av tillförlitlighet i nedskrivningsprövningar av goodwill år 2009 och vilka faktorer bidrar till dessa?SyfteSyftet med denna studie är att undersöka möjligheten att bedöma tillförlitligheten i de goodwillberäkningar som presenteras i företagens årsredovisningar från år 2009.MetodStudien har en kvantitativ ansats där sjutton årsredovisningar har varit föremål för undersökningen, vars frågor inhämtats från den aktuella debatten inom ämnet.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS innebar stora förändringar med många nyheter för de företag som kom att redovisa enligt IFRS. Många bolag hade underskattat både den tid och de resurser som krävs vid redovisning och tillämpning enligt IFRS. Första åren med IFRS visade att det fanns en rad olika områden där företag kunde göra förbättringar i sin redovisning gällande IAS 36 punkt 134.Problemformulering: Redovisar börsnoterade företag i enlighet med kraven som anges i IAS 36 punkt 134?Syfte: Huvudsyftet är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen uppfyller kraven som anges i IAS 36 punkt 134 gällande goodwill. Delsyftet är att undersöka om företagens omsättning, val av revisionsbyrå samt storlek på goodwillpost har betydelse för hur företagen uppfyller upplysningskraven.Metod: I studien har en kvantitativ metod använts då företags årsredovisningar har undersökts för att samla in information.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar.Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början räkenskapsåret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning är anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS är målsättningen att redovisningen bättre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieägarperspektiv. Värdering till verkligt värde tillåts i högre grad än tidigare Goodwill skrivs inte längre av utan nedskrivningstestas årligen avseende aktuellt värde och skrivs ner endast då behov anses föreligga. Således påverkas företagens resultat- och balansräkning avhängigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgångar och nedskrivning av goodwill.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005.