Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

Problem: Hur ska en nedskrivningsprövning av goodwill på Solvent AB genomföras?Vad hade nedskrivningsprövning av goodwill haft för resultatpåverkan i förhållandetill avskrivning enligt plan?Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på vilken skillnad det skulle ge i resultatet avatt nedskrivningspröva goodwill i jämförelse med att skriva av det enligt plan. Deterfordras då en metod för att kunna nedskrivningspröva goodwill för Solvent AB.Metod: Modellen som har valts för denna studie är en deskriptiv/deduktiv modell som vianser passar studien bäst. Datainsamlingen kommer främst att ske från sekundäradatakällor på ett kvantitativt sätt. Den främsta datakällan är den förvärvsanalys somgjorts av KPMG.Slutsats: För att Solvent AB ska kunna göra en nedskrivningsprövning på ett så bra sätt sommöjligt behövs att de särredovisar affärsrörelsens kassaflöden.

Background: The basis for a price valuation of a company is dependent on both its assets net worth and earnings calculations. While the assets are an important part of the valuation of a company, it is important that the valuation is reliable and resource usage can be measured and allocated to each time period. Purpose: The purpose of this essay is to illustrate the difficulties when valuating and allocating own produced fixed assets. Accomplishment: We have chosen a case study where the aims are to understand and explain the difficulties with valuating and allocating own produced fixed assets. The research is based on nine personal interviews.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Allocation of funds to public libraries is uneven and this study will try to explain the reasons and clarify why the allocations of funds are distributed like they are and what calculations influenced the financial apportionment. This master thesis accounts for allocation in seven public libraries in Uppsala. The study shows that one reason for uneven allocations is demographic. Another reason is that the library has come into a good or bad circle. There are no models for allocation of funds to public libraries in Uppsala, thats why their allocations are given after a percentage increase of earlier years allocations, and that leads to a good or bad circle.

 This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO?s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty. .

An important task for Region Skåne is to allocate resources to the health care districts. From 1999 to 2002 Region Skåne used needs-based resource allocation as a model for allocating resources. In a needs-based resource allocation individuals with the same socioeconomic and demographic characteristics are assumed to have the same level of need and are therefore allocated the same amount of resources. During the period of needs-based resource allocation a matrix model was used as a method. In the matrix model individuals were divided into cells after each combination of the socioeconomic and demographic variables.

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden.Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. Förvärvade övervärden, goodwill, ska inte längre skrivas av planmässigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda på hur de Svenska företagen redovisar sin användning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig åt mellan företag. Vi har också gjort en jämförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar påverkats av regeländringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervägande del av fallen bättre ut på pappret.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Following the implementation of IFRS with yearly impairment tests, the question of correlations and causalities between impairments and investors? decision making is gaining interest in academia. This essay will study the relationship between significant goodwill impairments, communicated on the Nasdaq OMX Stockholm webpage between the years 2005-2009, and the impact those announcements have had on investors? decision making. Furthermore, the causality behind the impairments will be in focus.