TitelSkriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwillBakgrundFöretagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.MetodI vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

Bakgrund och problem: Goodwill har sedan lång tid tillbaka varit ett omdiskuterat ämne ochreglerna gällande redovisningen ändrades avsevärt i och med ikraftträdandet av IFRSreglerna.Tidigare var företag tvungna att göra årliga avskrivningar men numera skagoodwillposten istället prövas för nedskrivning minst en gång per år. Det framgår tydligt attgoodwill är en post som det är mycket svårt att bestämma värdet på, vilket resulterar i ett stortutrymme för subjektiva bedömningar. I många resekoncerner utgör goodwill en betydandepost och de antaganden som ligger till grund för bedömningar av värdet får därför storbetydelse för om en nedskrivning krävs eller ej. Detta har lett fram till följande frågeställning:Hur genomförs nedskrivningsprövningen av goodwill inom utvalda resekoncerner och vilkenär den tillhörande problematiken?Syfte: Syftet är att utreda hur utvalda resekoncerner går tillväga vid en nedskrivningsprövningav goodwill samt vilken eventuell problematik som uppstår.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

Den samhällsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste åren och fått en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen går mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken är en del av den samhällsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke på att det är en allt viktigare tillgång. Med anledning av att det endast finns ett fåtal regler för hur personalen skall redovisas, väljer företagen det sätt som passar repektive företag bäst. Syftet med undersökningen är att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller någon annan faktor.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Sedan årsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förändring från tidigare redovisning är reglerna för goodwill. Förvärv ska redovisas enligt IFRS 3 och här ingår goodwill. Numera skrivs inte lägre goodwillposten av utan istället prövas den varje år, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger något nedskrivningsbehov. Andra förändringar är ett ökat upplysningskrav vid förvärv och att identifierbara immaterilela tillgångar ska separeras från goodwillposten och redovisas för sig.

Syftet med uppsatsen är att genom dokumentstudier och intervjuer beskriva och analysera hur börsnoterade företag fullgör upplysningskraven för nedskrivningstestet av goodwill i 2005 års årsredovisningar enligt IAS 36. Vi använder oss av en deduktiv/deskriptiv ansats. Vidare tillämpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer respektive dokumentstudier. Vårt empiriska underlag består främst av dokumentstudier av 44 börsnoterade företags årsredovisningar från 2005. För att komplettera denna undersökning har även intervjuer gjorts med fyra av dessa företag, samt intervjuer med en auktoriserad revisor och en expert inom området goodwill.

In the European Convention and the EU charter the principle ne bis in idem is provided, which implies that a person can not be tried or punished twice for the same offense. Since the European Convention was incorporated into Swedish law in 1995 the principles application has been discussed in tax law. Several cases have been examined by the European Court and the Supreme Court (HD) in order to determine whether dual punishment has occurred in the national rules concerning tax surcharge, tax crime and accounting fraud. The judicial trials have brought different assessments concerning the matter, which have resulted in a lack of clarity on the application of the principle in Swedish law.The thesis purpose is to clarify whether the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime, and the relationship between tax surcharge and accounting fraud.The authors' conclusion is that the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime because both sanctions are considered criminal in nature and concern the same crime, since they are based on substantially the same circumstances. Furthermore, the principle ne bis in idem is considered applicable on the relationship tax surcharge and accounting fraud, because both sanctions are criminal in nature and their circumstances have a connection, therefore they are considered as the same crime..