Sök:

Sökresultat:

925 Uppsatser om Goodwill Accounting - Sida 16 av 62

Kan man lite på ryska siffror? : en kritisk granskning av RAS ich IFRS

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Förekomst av kreativ bokföring : används stålbad vid nedskrivning av goodwill?

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.

Ett bortagande av revisionsplikten Vilka blir vinnare och vilka förlorare?

BackgroundA cost that lately has been discussed related to audit is the higher cost for auditing of small stock company. The question is if this cost is higher than the total utility of statutory audit and should it in that case be statutory. SRF says that the condition for small stock companies development is an abolishment of statutory audit. FAR consider that auditing is important for development and continuation.PurposeThe purpose of this paper is to investigate whether there are any winners or losers among auditing firms and accounting firms in Sweden if the statutory audit for small stock companies abolish.MethodThe paper is both a qualitative and a quantitative study that is based on primary data made from an interview and a questionnaire investigation. ConclusionOur conclusion is that the big Winner is the accounting trade.

Harmonisering av redovisningsstandarder

Earlier models that measured de facto harmonization of international accounting mainly used indices and other related statistical models. Those approaches do not account for the relative importance of individual balance sheet items or expense items being harmonized. This paper therefore proposes a different approach using Runsten?s (1998) permanent measurement bias model. That way it is possible to quantify the harmonization process by accounting for differences among companies.

Problematik vid analys av fastighetsbolag efter införandet av IFRS

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..

 Moderbolagsperspektiv kontra enhetsperspektiv  : - motiv och konsekvens i teori och praktik

Abstract The development towards an international accounting standard implies that Swedish groups of companies that are not quoted on the stock exchange can use a parent company perspective or an entity perspective while making their group accounting. The purpose of this study is to describe and explain the motives behind the groups of companies choice of perspective and to show how these motives agrees with the effect it has on the profit and loss account and on the balance sheet.The study includes four fictitious groups of companies based on real groups of companies. Every group of companies includes 1-3 subsidiary companies, where at least one is owned by the parent company with 51-70 %. Some assumptions were made before the consolidation.Relevant key numbers have been calculated according to both perspectives and then compared. A total of three semi structured interviews have been carried out two with representatives for the real groups of companies and one with a chartered accountant.

Varför miljöredovisning? : en undersökning av lastbilstransportbolag

Today?s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking.The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports.Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures.

Redovisning av goodwill - en studie av goodwillen inom två branscher

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Den internationella redovisningens framtida roll i Sverige - IFRS på bolagsnivå?

Throughout many years there have been discussions within the European Union (EU) regarding harmonization and improvement of accounting rules for companies with listed shares or other securities. The ambition exists to adopt, the within the union applied accounting standards, to those applied globally. These discussions lead the year 2002 to adoption by the council and parliament of international accounting standards (IFRS). The ordinance meant that all listed European companies have to adopt international accounting standards, accepted for application within the EU, for their consolidated accounts.During July 2003 the Swedish Government Official Reports issued a report (SOU 2003:71) stating, among other things, the differences and oppositions of implementing IFRS on a corporate level in Sweden, since corporate disclosure is regulated in Swedish law by Bokföringslagen (BFL) and Årsredovisningslagen (ÅRL). One of the main obstacles for the full implementation of IFRS is that a company?s annual report underlies the governmental taxation and an implementation of IFRS would affect this balance.

Koncernmässig goodwill En studie av sambandet mellan förvärvsmotiv och avskrivningstider

Koncernmässig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.

Lean accounting i ett tillverkande SMF: En studie av hur en ekonomistyrningsinnovation mottas och utformas

I en allt mer globaliserad värld ställs högre krav på företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar på produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. På grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara användbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som är ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hänsyn till lean productions påverkan på hela verksamheten. Däremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att därefter tillämpa konceptet. Denna studie syftar därför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög närvaro och även sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar på ett tillverkande SMF.

Resultatstyrning på Sida: Ett Sisyfosarbete

This study aims to examine how performance management is compatible with the operations at Sida, Sweden?s International Development Cooperation Agency, by performing interviews with representatives from Sida. The public sector is facing increased demands on accounting, which has emerged as an institutionalized social norm in society. The nature of Sida?s operations, however, proves to be highly complex, rendering results based management difficult to implement.

Slöja i skolan?

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Redovisning och värdering av Goodwill enligt IFRS/IAS

Syftet med vår uppsats är att utreda var utrymme för subjektivitet finns när svenska företag skall redovisa sin goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet är även att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jämförbar enligt de grundläggande principerna. Vi har i vårt tillvägagångssätt använd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Det finns inte några befintliga teorier och därför har vi utgått från verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrån ett förstående och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Upplysningskravet enligt IAS 36 : Hur väl svenska företag anpassat sina finansiella rapporter

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill.

<- Föregående sida 16 Nästa sida ->